Kommisarie Montalbano

Ibland är jag grymt sen med viss saker och missar saker som andra haft koll på länge, oftast handlar det om tv-serier och filmer. Kommissarie Montalbano upptäckte jag i sommar. TV-serien är baserad på Andrea Camilleris kriminalromaner. Tydligen hade serien premiär redan i maj 1999. Handlingen utspelar sig i den påhittade staden Vigata på Sicilien. 

Serien håller stilen utan frossa i slagsmål, våld och blod. 

Montalbano är en perdonlig karaktär med kluriga funderingar och ett behagligt och annorlunda sätt. Och miljöerna är mumm för mig och förhoppningsvis fler. Hans hem är en inspiration i varje detalj. I sitt privata lever han skönt annorlunda med ett ovanligt skönt och lagom komplicerat kärleksliv. 

Massor av humor finns med i handlingen och mest bidrar Montalbanos assistent Catarella till det. som står för den komiska biten. 

Jag ska hitta och beta av alla 18 avsnitt med nöje.

Imponerad av Norge

Egentligen är rubriken på detta inlägget allt jag vill med detta inlägg... Jag är SÅ enormt imponerad av Norge och bland annat av deras officiella representanter.

Det tragiska som hänt lämnade efter sig mycket tankar som inte är behagliga men det lämnade även efter sig imponerande saker. Jag är imponerad av Norges press, folket, journalisterna och av deras politiker. Och det är lätt att jämföra med hur jag tycker att motsvarande personer och roller i Avlånga Landet har skött t.ex. Palmemordet, bombmannen i Stockholm, med mera.  


Från de första sändningarna i norsk tv med alla officiella uttalanden från Stoltenberg och andra officiella representanter så har jag bara suttit och imponerats av deras saklighet, tydlighet och ändå mjuka ton. Snabbt sade alla besked att de vill trycka tillbaka med än mer demokrati och öppenhet och inte ett ord om revansch eller hat. Polisen som det första dygnet stod på trappan i polishuset och lämnade tydliga svar på det han ville svara på och tydligt markerade bort alla frågor han inte ville svara på ingav ett enormt förtroende och en skön auktoritet som ingav förtroende.


Och alla människor som fått en mick framstucken har uttalat sig klokt och behagligt. 


Jag har egentligen inte haft så mycket synpunkter eller tankar om Norge tidigare, men just nu så framstår de som enormt professionella och duktiga. 

Fredrik Ljungberg's nästa klubb

Ännu är det inte klart med nästa klubb som ska få ta del av glansen det innebär att få ha Ljungberg i klubben.

Även om Neil Lennon i Celtic valde att tycka att det var en fantastisk värvning som han hävdade var bäst av alla på träning och som han sparade till de viktiga matcherna... Jag tycker att det var rätt av Fredrik att gå dit och sedan kan han ju inte rå för att Celtic och tränarna inte byggde laget kring hans storhet utan valde att njuta av den på träningarna. Det är första gången under hans karriär som han inte varit given i startuppställningarna. I slutet, då förmodligen matcherna som Lennon sparade honom till spelades, då var Ljungberg skadad. Här kan du läsa på fotbollskanalen.se om hur Ljungberg beskrev ovan.


Just nu finns det ganska lite rapportering kring vilken klubb det kommer bli eller vilka som är mest intresserade. Att det är en av de få intressant fotbollsnyheterna när den väl kommer förefaller kanske som en given sak att tycka, eftersom alla andra ser fram emot det så mycket, oavsett det så tycker jag att det kommer bli enormt spännande att höra vilken klubb som får den äran. 

Vad tar du med dig till Nyhetsmorgon?

Det är viktigt att du klär dig och bär saker som du stortrivs i. Jag gillar människor som klär sig lika privat och i jobbet. Jag förstår att tennistränaren gillar att svida på sig dressat och att den som leker viktig eller direktör tycker att det är skönt med mysbrallor och tischa när de kommer hem… Men jag vill alltid vara mig själv för det jag är den dagen. Jag känner direkt när jag vaknar vad det är som ska bäras just den dagen och funkar det inte i känsla så blir det något annat. Hänsyn tas till vilken typ av träffar och möten jag ska ha och det innebär alltid att jag ska klä mig primärt för mig själv.  


Jag har provat varianterna i yrke kontra privat, fast det finns inget bättre än att alltid vara klädd så att båda funkar. Sån är jag… just nu…

Om jag skulle ha med mig fem plagg till Nyhetsmorgon idag så skulle det vara ett par kängor från Fiorentini Baker, en gammal och stor klocka, vita jeans från Dondup, kostym från Alice San Diego och en t-shirt från Get Lost. Bältet jag hade hängt i byxorna hade varit från RA-RE och alla smycken, halsband och ringar från Buddha2Buddha samt att jag skulle burit allt till Nyhetsmorgon i en väska från Delle Cose. Var det där mer än fem plagg? Nej, det var färre än fem plagg! 

Jorden är rund

Jorden är rund... vilken jäkla rubrik på ett inlägg tänker jag. Det är klart att den är rund, det har jag ju lärt mig. När jag frågar vänner, barn, vuxna om hur vi vet att den är rund så ler de och tittar lurigt tillbaka. Vad har han nu för klurigt på gång? Jag brukar vilja ha svar på frågan och det vanligaste svaret är att det syns tydligt på bilder tagna från rymden... Då brukar jag inte ta ämnet vidare. Det är klart att jorden är rund och att bilderna från rymden är ett starkt bevis på det... 

Vilka saker är jag säker på, vilka betvivlar jag och vilka ifrågasätter jag då? Av allt jag läser, hör och ser. I grunden har jag blivit skeptisk till och lite granskande av allt jag ser, hör och läser. Jag är uppvuxen under en tid då allt Det Stora Landet sa var sant och allt annat var vänsterpropaganda. Uppvuxen med att Sverige var smarta under kriget och att svensk ingenjörskonst var den bästa i världen och att vi var mer demokratiska och smått eller mycket mer skärpta än alla andra i denna värld.

En sanning för mig idag är att Det Stora Landet ljuger om det mesta och att motiven efter andra världskriget har varit allt annat än ädla. En annan är att jag därmed inte kan vara säker på om de och andra verkligen har varit på månen. Jag ifrågasätter att någon skulle ha varit på månen, i alla fall gänget med Armstrong och de andra. Jag har faktiskt varit och kollat på folieformen de sägs ha färdats med och det känns för bräckligt för att ha skett. Kom nu inte dragande med att detta skrivs som någon slags konspirationsteori eller annat. Min avsikt är bara att redogöra för vad jag tror just nu. Jag tror att det mesta vi får förmedlat i Avlånga Landet och i andra länder genom media oftast är felaktigt. Och anledningen till det är att de gånger jag har insyn så rapporteras det från ledningar och väsende på ett sätt som totalt tskiljer sig från hur jag uppfattat det. Och när nära blir intervjuade så är det inte de svaren jag läser som citat strax därefter.

En annan sanning gällande Det Stora Landet är att jag tror mig veta att den berömda scenen med irakierna som välter statyn och klappar dumma Saddam på huvudet med sina skor utfördes av betalda irakiska medborgare. Du kanske själv har sett bilderna från torget som är avspärrat och att det finns tv-team med mat och catering, smink och annat på det av stridsvagnar avspärrade torget? Eller så kollar du på klippet ovan.

Jag ifrågasätter om Ivar Krüger tog självmord, jag tror faktskt att han blev mördad i kapitalismens namn för att andra skulle komma åt hans innehav. Jag skulle verkligen vilja att Janne Josefsson eller någon annan grävde rejält i detta spännande ämne... Om jag skulle ha rätt så kommer i alla fall de skolböcker jag fick läsa skrivas om rejält. Läs på lite mer så kommer du också att börja tvivla.

Om dagen kommer när vi verkligen får reda på vilka som låg bakom alla förändringens vindar som blåst i år i Egypten, Marocko, Algeriet med flera, så kommer vi få reda på att Det Stora Landet var mycket mer verksamt än vi förstått. 

Jag är säker på att den ryske linjedomaren i finalen mellan Västtyskland och England 1966 ville att bollen skulle vara inne och var moraliskt och känslomässigt övertygad att Geoff Hurst avgjorde matchen rättvist. Jag lurar på om vi verkligen fått reda på alla kärnkraftskonsekvenser som funnits. Jag är övertygad att de flesta tyskarna stödde Hitler och att de visste mycket mer om vad som hände än de senare ville erkänna och tillstå. Jag är helt säker på att det finns enormt mycket rasister i Sverige. Och nu orkar jag inte skriva mer... Vad är du säker på, vad betvivlar du och vilka ifrågasätter du då?

Restaurang SALT i Tylösand

Det är ytterst få gånger en restaurang för högvis med beröm av mig, speciellt första gången jag är där. I lördags var vi på Restaurang SALT i Tylösand. När jag först ringde så fanns det inga bord att få tag på alls. När sedan mina bekanta ringde så fanns det bord. Så är det att vara stammis respektive inte stammis, och så ska det vara och fungera.

Vi tog en kortis på ett annat trivsamt ställe innan, Bettans som tillhör Hotell Tylösand. Trivsamt även det men publiken och personalen var inte som inredningen och stilen. Inredningen och stilen på stället skapade en känsla av att vara i ett annat land denna regniga och lite kylslagna kväll.

Jag hade inte hört så mycket om SALT innan detta första besök. Det enda jag hört flera gånger vara att det har varit diskussioner och debatter om de ska få finnas där från år till år och en del om huruvida byggnaden ska vara permanent eller ej. Utan att kunna detaljerna så kan jag meddela beslutsfattarna att denna restaurang förhöjer erfarenheterna och intrycken av ett besök i Halmstad och Tylösand. Den är sensationellt bra.

Mat, service, humor, stil, , miljön, vyn, gäster och inredning är fabulous. Härmed får Restaurang SALT högvis med beröm. Bäst i Halmstad och högvis med beröm.   

2 ½ män

Jag vet att jag skrivit det tidigare och vill skriva det igen. Serien 2 1/2 män är eller var magiskt och oförargligt bra. Samspelet mellan alla de fasta skådisarna är sagolikt bra och jag har i princip aldrig sett annat än bra eller skitbra avsnitt. Det är en av de få komedigrejerna som alltid får mig att garva högt för att det är så fånigt roligt. Nu har jag dessutom kunnat se avsnitten som går 18.30 och 19.30 under en vecka, som jag annars alltid missar.

Synd är det att Charlie som Mr Sheen har lämnat serien och nu hörde jag något om att Ashton Kutcher skulle ta över, ingen risk att jag kommer lägga tid på det om han ska försöka axla Charlie Sheens roll.


För mi spelar det ingen roll hur jag hoppar mellan avsnitten och årtalen. Det är helt enkelt enormt kul.

Hur är det gammaldags depp-uttrycket är, kul så länge det varade? Fast vad jag ville nu var detta... Om du måste välja att vara en av karaktärerna i 2 1/2 män, vem väljer du att vara då?