Vi har några stycken i Avlånga Landet, såna där som sticker ut bara genom att säga något eller ha på sig något annat än vad allla andra säger eller har på sig.
Jag tycker att det är patetiskt hur mycket det upprör att det finns människor som sticker ut. Ranelid är en ledsen själ som inte bara vill knacka text och ge ut den. Och han gillar att öppna skjortan lite mer och höra sin röst länge. Är det så mycket mer egentligen.?Jag går inte igång på honom och känner honom inte. Och om det inte är mer som krävs för att få igång alla, ja då är det faktiskt bedrövligt.
Kanske ska ni fundera på varför ni går igång så mycket på allt han gör, vad det är ni går igång på och varför.
Jag tror att människor som Ranelid, Peter Siepen och andra får igång er enbart på att de inte håller sig inom ramarna och jämförelserna ni tror er ha valt. Och vad säger det om er och era liv? Är det så lite som krävs för att ni ska tappa fokus?