Jag och några kamrater var och lyssnade på dig för ett tag sedan och jag kommer aldrig framföra det jag tycker om dig till dig. För du är ej viktig. Du är verkligen full av dig själv. Du är en förlegad typ av person.
14 februari 2009
Du är en Dino
Jag och några kamrater var och lyssnade på dig för ett tag sedan och jag kommer aldrig framföra det jag tycker om dig till dig. För du är ej viktig. Du är verkligen full av dig själv. Du är en förlegad typ av person.
13 februari 2009
One of a kind!
Det finns bara en Prinsessan. Säkert finns det många prinsessor, men bara en i bestämd form singularis. Jag har hört andra pojkar, män, herrar och töntar använda denna benämning på kvinnor, tjejer och flickor, men det finns faktiskt bara en. Detta vill jag göra klart för dig som läser detta.Jag tror inte på det traditionella förhållandet och jag tror inte på att lova varandra en massa saker och boka en massa grejer.
För några år sedan var vi ute en kväll på ett av de bästa ställen som funnits. Ett sådant där ställe som är som Harlequin och Dejan i Göteborg var en gång i tiden. Jag och Ekonomen gled runt och till slut satte jag mig i en soffa och bara njöt. Över kanten på soffan hoppade plötsligt en vacker tjej i en fantastisk klänning, jag kände igen henne omedelbart. Ett par veckor tidigare hade hon kommit fram till mig på en nattklubb och sagt; "Varför är alla snygga killar med smak gay?”, och sedan gick hon. Denna gången gled hon ned i mitt knä och sade: ”Jag är inte ute efter något långvarigt förhållande”.
Nu har det gått några är sedan detta hände och det finns ingen viktigare människa i hela världen för mig. Fram växer den person som över tid blivit och är den enda jag tycker är lika riktigt och äkta vacker inifrån och ut som hon är det utifrån och in. Dessutom är det den enda personen som kan få mig riktigt pigg, lugn och glad oavsett hur trött jag kan vara.
Idag var ett bra exempel. Mr RaRe var trött och välklädd samt fortfarande kvar på jobbet. Sliten, riktigt sliten. Så fort Prinsessan ringde och ville att vi skulle gå med några av hennes kompisar på afterwork vaknade hela MrRaRe’s själ till liv. Så är det alltid med Prinsessan. Jag avvaktade dock tills hennes kompisar skulle lämna Afterwork-stället och tog hand om Prinsessan när de andra gått. Vi gick till vår restaurang och bara njöt av varandras sällskap. Det är oerhört lätt att njuta av Prinsessans sällskap oavsett när och hur vi träffas. Tänk dig själv den vackraste kvinnan i världen som ser enormt lycklig ut oavsett det gäller att det kommer in en oemotståndlig efterrätt eller då du ger henne en klänning från RaRe till henne. Hon bara skiner upp...
Det är helt enkelt en helt unik människa som kanske numera är den enda som kan få mig att skita i alla de prioriteringar och principer jag annars lever efter.
Jag kommer berätta lite mer om Prinsessan längre fram. Inte just nu för då växer hon för snabbt!
Mest fantastiskt är att vi aldrig har och aldrig kommer att bestämma något om något. Prinsessan har MrRaRe för evigt!
David Beckham är Respekt
Såg en halvlek på Spanien mot England i veckan. Fantastisk fotboll av Spanien var en sak som gick att konstatera. Fattade även vad jag läste på http://www.blohm.se/ om för ett tag sedan. Pelle skrev om David Beckham på sin blogg och hyllade honom. Min reflektion efter att ha läst det och sett ovan match är: "Vilken helt fantastisk idrottsman han alltid visar sig vara! Så även i denna träningsmatch. David Beckham, RESPEKT!"
Asia de Cuba

Fick en fråga av några vänner som skall till London för andra gången på kort tid. De hade följt mitt råd nedan och gått på Smith of Smithfields och gillade det skarpt. Nu skall de till London igen och jag tänker beskriva ett fantastiskt ställe som jag tycker att de skall gå på denna gången. Detta är ett ställe som du som läser det här bara skall besöka under ett besök eller en vistelse i London. Har du lite mer pengar att spendera på en fantastisk upplevelse skall du ta och ägna tid och mycket njutning på Asia de Cuba. En helt fantastisk restaurang i bottenplanet på ett av de senaste årens så populära designhotellen. Just detta och denna designad av Philippe Starck. Jag har varit här många gånger såväl privat som i affärssammanhang. En gång var jag faktiskt här med min egen Julia Roberts. Asia de Cuba är värt varenda pund, tugga och klunk. Ögat och hjärtat får sitt även de. Gå dit! Du finner det på 45 St Martins Lane i Covent Garden. Mixade asiatiska rätter med kubanska kryddor. Gå dit långt innan du har bordsreservationen, loungen för drinken innan maten är obetalbar. Try Asia de Cuba, you will love it!
Im in the front - therefore I must be David Bowie
Jag vet att ni vet... Finns inget som kan få mig att gå igång mer...Och när han vid bandpresentationen kläcker denna...http://www.youtube.com/watch?v=9GljaNHyT2E
12 februari 2009
Intressant fråga från perceptionisten
Vilken enskild källa är den du får mest koll på läget genom? Perceptionisten var den som hjälpte mig att förstå att alla är det sista de har gjort. Nu dök Perceptionisten på mig och undrade var jag fick mest inspiration, kunskap och idéer ifrån. Som vanligt, och utan att han vet det, så har hjärnan varit igång sedan dess. Jag vet att han kan ha syftat på någon webbplats. Just nu lutar jag åt att det är den mängd av möten mellan människor som fyller min tillvaro som är den främsta källan. Han är en bra frågeställare perceptionisten. Om några dagar så skall jag svara honom. Och hur är det för dig som läser detta? Vilken är den enskilda källan du får mest koll på läget genom?
Får jag följa med och faxa?
För ett par år sedan skulle jag göra något mycket ovanligt på kontoret. Jag skulle skicka ett fax. Det är numera endast tyska och amerikanske kunder som vill ha vissa dokument, som bekräftelser och annat, skickade per fax. Vi har en ganska snygg fax och uppenbarligen ett ut- och ingående lina. Jag vet ej numret och det finns ej med på vare sig footers eller business cards. När denna kund hade bett mig att faxa ett avtal stegade jag bort till faxen med en känsla av att vara förföljd. Italienskan, min kollega, följde tätt efter mig som ett plåster och jag stannade och frågade vad det var. Hon frågade: "Får jag se på när du faxar, jag har nämligen aldrig vare sig sett hur det går till eller gjort det själv?" Hon tittade på när jag lade pappret upp- och ned, bakåfram eller vad det nu är man gör, faxen pep några gånger och pappret gick iväg. Italienskan sade: "Varför scannar du ej in dokumentet och mailar det?".
11 februari 2009
Veronica Wagner synad
För några dagar sedan råkade jag ha TVn på hemma en vardagskväll. Där var den medelålders mannens intervjuprogram med en cool idrottstjej. Den coola idrottstjejen var Veronica Wagner. Ni vet hon som inte var good enough enligt den Olympiska kommitténs tycke och smak, även om de kallar det för kriterier. Jag träffade henne och hennes genomsköna och duktiga tränare Stefan för tio år sedan. Där satt han då den medelålders gubbsjuka, förmodligen relativt glad över att hon hade kjol, och ställde rätt fåniga och mesiga frågor. Strunt i att han var där, sånt händer. Det intressanta är denna sköna lilla lady Veronica. Känner henne ej men hon gör intryck utifrån hur sorterad och välstrukturerad hon verkar vara i kolan. Dessutom har hon ett skönt och öppet sett som jag uppfattar det. Han satt och pratade om hur förfärad han var över hur e unga behandlades på någon gymnastikskola i Kina. Hon pratade om att om det var möjligt att vara sex år igen så skulle hon ge sig iväg direkt till en sådan skola där de har förmånen att göra det roligaste som finns, träna gymnastik dygnet runt. Han undrade om det inte var jobbigt att hon måste träna så mycket och måste försaka så mycket. Hon förstod ej varför han sade måste, hon ville ju själv. Han undrade om något annat. Hon sade att det var segt i Sverige att alla skall vara grupperade efter ålder i stora grupper, när hon ville synas och utvecklas i egen takt... Grymt skönt med en ung person som varit med om mycket och som har bestämda åsikter. Jag tror att Veronica Wagner är RaRe! Lite klipp (som ligger några dagar) http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=731179&treeId=909281&renderingdepartment=2.757
06 februari 2009
Life is good!
Först kommer RaRe med en ny sajt och sedan hittar jag bara av en slump denna fantastiska lilla sång av denna gudabenådade varelse. Mina vänner, Life is good! http://www.youtube.com/watch?v=j-wvgmZxbe8&feature=related
RaRe har släppt sin vårsajt
Idag kom den nya versionen av RaRe´s sajt. Fylld med de vårens kollektioner och med en ny design. Njut av kollektionerna och tänk ej på hur sajten fungerar och ser ut. Njut av kollektionen på http://www.ra-re.it/ss2009/
05 februari 2009
Welcome Maximus Kwan!
Världens vackraste föräldrar Björn och Amanda har idag fött en Maximus Kwan! Mr RaRe vet att det med säkerhet är världens vackraste barn. Detta ger ännu en edition till RaRe´s Finest och Mitt lag! Grattis Björn och Amanda!!!
Riktiga människor
Igår var jag med en massa för mig kända och viktiga människor på en Bistro. Jag satt centralt och kunde se alla ansikten, antingen genom att snurra lite på mig eller genom att kika via en stor spegel. Jag satt där jag satt, vaken, helt avslappnad och bara stornjöt. Medan min blick svepte förbi alla gång efter gång for det genom min trötta skalle att jag hade det enormt bra just där och då. 40 individer från denna grupp i ett rum, helt olika som individer men enormt bra som en grupp. Skillnaden på denna gruppen av människor och många andra grupper jag känner till är att denna enbart består av bra, intresserade, ärliga och riktiga individer. Denna grupp kommer för alltid att vara en helt unik grupp för mig. Tack för att denna grupp finns.
03 februari 2009
Saknar LMS och RS!
Saknar verkligen LMS och RS... Du vet vissa dagar så kan saknaden av vissa bli enormt stor. Just den senaste tiden så har jag saknat Last Man Standing och Rockstjärnan enormt mycket. Spelar ingen roll om vi skulle vara på fik, restaurang, hemma eller allra helst i en hotellbar. Känner bara så mycket för en viss typ av intellektuell stimulans. Den där lite råa, kloka, lyssnande, kaxiga, ironiska, bittra, glada, barnsliga och sjuka nivän som bara vissa människor kan ge mig.Saknar Er, när kommer ni till Little Village och hälsar på?
02 februari 2009
8 till 5?
Jag har vänner som tidsmässigt jobbar allt från ett par timmar i veckan till sjuttio timmar per vecka. Ändå finns det ju rekommendationer om att fyrtio timmar per vecka är det som är lagom.Varför är det just åtta timmar per dag som är rätt jobbmängd att basera löner på? Varför inte två eller sexton? Varför är det lite at jobba halvtid och varför är halvtid tjugo?
Jag var och tittade på en verksamhet i Thailand och ville skaffa mig en uppfattning om de fasta kostnaderna för personalen. Jag ställde frågor om fasta kostnader för personal i alla former jag kunde på Thailish men de var helt oförstående. Det tog ett tag för mig att förstå hans svar. Svaret var. Om vi inte har några kunder och projekt så kan vi ju inte betala löner. Lön kan jag bara betala när jag har intäkter. Så konstigt fungerade det där på just det stället.
01 februari 2009
W19 + Guapa = Sant!
Rykten går och färdas snabbt...det senaste riktigt trevliga ryktet jag hört nu är att Malin och Perra skall slå ihop sina två butiker W19 och Guapa.
De har tydligen byggt om Guapa för att föra samman båda butikerna i en. Helt säker på att detta kommer att bli en succé för oss som kunder och en avlastning för Malin och Perra. Skall gå dit och kolla läget på lördag. Join me!
De har tydligen byggt om Guapa för att föra samman båda butikerna i en. Helt säker på att detta kommer att bli en succé för oss som kunder och en avlastning för Malin och Perra. Skall gå dit och kolla läget på lördag. Join me!
31 januari 2009
Vad de menar
Har alltid funderat på det där med att vissa säger ”att det var ju bara ett skämt” eller ”jag bara skojade”. Jag vill inte anklaga någon, fast ofta så kan jag få en magkänsla av att det är ett sätt i detta avlånga land att slippa ta ansvar för vad de egentligen tycker eller har sagt. Kan vara så att det är ett uttryck vissa tar till när de dragit en kass lögn och märker reaktionen.De kan ha varit ärliga och ser hur snett det mottogs eller bara allmänt trampat i klaveret. Skulle ge mycket för att veta om det på vissa och många kan stämma.
En annan växande fundering jag har gällande att de jag tycker är riktigt roliga individer kanske är riktigt allvarliga. Kanske går det bara att vara riktigt rolig förutsatt att du menar det du säger?
En sista sak är en kluring kring de som säger ”allvarligt talat” och ”ärligt talat”. Jag brukar fråga om de har skojat om allt innan när vi samtalat vid den första kommentaren och när de säger sig vara ärliga frågar jag alltid om de varit oärliga tidigare under dialogen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)