Joanne Harris - En doft av apelsin

Jag köpte denna boken när jag hade hittat två pockets jag visste att jag skulle gilla och fick lust att hitta en tredje, det blev en bok som skulle vara skriven av en kvinna och som hade snyggt omslag.


En doft av Apelsin är en lugn liten historia om en familj under den tyska ockupationen i Frankrike. Den utspelar sig vid floden Loire där tre vilda barn växer upp med sin ensamma och extremt speciella mamma. Deras pappa har dödats avtyskarna i strid. Genom sin kontakt med tyska soldater utvecklas varma förtroenden barn och soldater emellan, något som kommer leda till fördärvelsen. Vid moderns frånfälle många år senare får Boise, den yngsta flickan, en receptbok i arv av sin mamma. Denna visar en helt annan människa än Boise växte upp med. Genom receptsamlingen och Boises berättelse lotsas läsaren in i en svekfylld berättelse av obesvarad kärlek, tillit, rädsla och fördömelse.....

En doft av Apelsin är behaglig att läsa och hjärnan mår bra av den. De är absolut inte någon av de bästa böcker jag läst, men som skrivet bra för hjärnan. Den är värd att läsas. Historien i sig är förutsägbar och det är beskrivningarna inklusive dofter och lukter som är bäst. Matbeskrivningarna är målande och så verklighetstrogna att man hela tiden anar smak och lukt i berättelsens kärna. Det skrivna språket är den stora anledning att läsa denna bok, mjukt och enkelt målar Harris upp bakgrundsmiljöer på ett varmt och kärleksfullt sätt. I sig är bokens romantiska delar lite för puttenuttiga och romantiska för min del...