Hans svar löd...
Du vet den där känslan... Jag har faktiskt svårt att se andra människor än mig själv... Känns inte som ett bra och valbart alternativ att ägna andra uppmärksamhet... Andra pratar väder, trassliga förhållanden, att de vill vara 25 år unga eller gamla (djävla skitålder), maten på fredag... Jag fattar ingenting... Har helt enkelt fullt upp med att vara betagen och uppfylld av mig själv... En känsla jag av hela mitt hjärta unnar alla på jorden... Det är narkotiskt och endorfinfyllt... Och, ja du vet, helt fantastiskt... Förstår du känslan? Just det ja, visar mig nog hos dig imorgon! Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar