Det pratas mycket om hur mycket den eller de jobbar. Och hur bra eller dåligt det ska vara för någon att göra si eller så. En del människor säger att de är slitna och trötta.
Jag går ju runt och tror att livet är roligt och att vi alla inte gör saker som vi mår dåligt av och att göra och att alla saker vi gör känns som de saker vi vill göra. Jag har ju inga barn så jag kan inte avgöra om det känns som ett jobb eller ett arbete eller om det är självklart att det är självvalt. Några jag träffar då och de ger mig ibland en känsla av att de varken tycker jobbet är kul och att familjen känns som ett jobb. Jag tror att de som känner så, med ganska små justeringar, kan ändra om och hamna i ett mer aktivt läge.
Några förslag kan vara:
byt jobb
byt inställning
lägg kraft på det du kan påverka
ta ansvar och se tydligt på saker
ändra inställning till jobbet och familjen
kör på och var medveten om att du gjort ett aktivt val
