Jag har stått och tittat när vattnet varit uppe och skvätt en bra bit upp mot klitterna.
Jag har legat i parrasollets och kvällssolens skugga och läst böcker.
Legat läsandes i bruset av alla människor och solat.
Har påpälsad traskat genom snö och is.
Har krattat oranga löv.
Många eller de flesta gångerna helt ensam.
Och det är alltid så fantastiskt vackert och rogivande.
Det finns så mycket sedan tidigare som hänt mig i Paradiset.
Det finns så mycket av den jag var då.
Där nere vid och på stranden finns påstådda minnen och tider jag aldrig skulle vilja uppleva igen.
I åldrar jag egentligen inte minns något från.
I alla åldrar har jag varit här i Paradiset.
Där finns stora delar av ett litet, halvungt, ungt, vuxet och smågammalt liv.
Mitt Paradis!
