Life is good!

Först kommer RaRe med en ny sajt och sedan hittar jag bara av en slump denna fantastiska lilla sång av denna gudabenådade varelse. Mina vänner, Life is good! http://www.youtube.com/watch?v=j-wvgmZxbe8&feature=related

RaRe har släppt sin vårsajt

Idag kom den nya versionen av RaRe´s sajt. Fylld med de vårens kollektioner och med en ny design. Njut av kollektionerna och tänk ej på hur sajten fungerar och ser ut. Njut av kollektionen på http://www.ra-re.it/ss2009/

Welcome Maximus Kwan!

Världens vackraste föräldrar Björn och Amanda har idag fött en Maximus Kwan! Mr RaRe vet att det med säkerhet är världens vackraste barn. Detta ger ännu en edition till RaRe´s Finest och Mitt lag! Grattis Björn och Amanda!!!

Riktiga människor

Igår var jag med en massa för mig kända och viktiga människor på en Bistro. Jag satt centralt och kunde se alla ansikten, antingen genom att snurra lite på mig eller genom att kika via en stor spegel. Jag satt där jag satt, vaken, helt avslappnad och bara stornjöt. Medan min blick svepte förbi alla gång efter gång for det genom min trötta skalle att jag hade det enormt bra just där och då. 40 individer från denna grupp i ett rum, helt olika som individer men enormt bra som en grupp. Skillnaden på denna gruppen av människor och många andra grupper jag känner till är att denna enbart består av bra, intresserade, ärliga och riktiga individer. Denna grupp kommer för alltid att vara en helt unik grupp för mig. Tack för att denna grupp finns.

Saknar LMS och RS!

Saknar verkligen LMS och RS... Du vet vissa dagar så kan saknaden av vissa bli enormt stor. Just den senaste tiden så har jag saknat Last Man Standing och Rockstjärnan enormt mycket. Spelar ingen roll om vi skulle vara på fik, restaurang, hemma eller allra helst i en hotellbar. Känner bara så mycket för en viss typ av intellektuell stimulans. Den där lite råa, kloka, lyssnande, kaxiga, ironiska, bittra, glada, barnsliga och sjuka nivän som bara vissa människor kan ge mig.
Saknar Er, när kommer ni till Little Village och hälsar på?

8 till 5?

Jag har vänner som tidsmässigt jobbar allt från ett par timmar i veckan till sjuttio timmar per vecka. Ändå finns det ju rekommendationer om att fyrtio timmar per vecka är det som är lagom.
Varför är det just åtta timmar per dag som är rätt jobbmängd att basera löner på? Varför inte två eller sexton? Varför är det lite at jobba halvtid och varför är halvtid tjugo?

Jag var och tittade på en verksamhet i Thailand och ville skaffa mig en uppfattning om de fasta kostnaderna för personalen. Jag ställde frågor om fasta kostnader för personal i alla former jag kunde på Thailish men de var helt oförstående. Det tog ett tag för mig att förstå hans svar. Svaret var. Om vi inte har några kunder och projekt så kan vi ju inte betala löner. Lön kan jag bara betala när jag har intäkter. Så konstigt fungerade det där på just det stället.

W19 + Guapa = Sant!

Rykten går och färdas snabbt...det senaste riktigt trevliga ryktet jag hört nu är att Malin och Perra skall slå ihop sina två butiker W19 och Guapa.
De har tydligen byggt om Guapa för att föra samman båda butikerna i en. Helt säker på att detta kommer att bli en succé för oss som kunder och en avlastning för Malin och Perra. Skall gå dit och kolla läget på lördag. Join me!

Vad de menar

Har alltid funderat på det där med att vissa säger ”att det var ju bara ett skämt” eller ”jag bara skojade”. Jag vill inte anklaga någon, fast ofta så kan jag få en magkänsla av att det är ett sätt i detta avlånga land att slippa ta ansvar för vad de egentligen tycker eller har sagt. Kan vara så att det är ett uttryck vissa tar till när de dragit en kass lögn och märker reaktionen.
De kan ha varit ärliga och ser hur snett det mottogs eller bara allmänt trampat i klaveret. Skulle ge mycket för att veta om det på vissa och många kan stämma.

En annan växande fundering jag har gällande att de jag tycker är riktigt roliga individer kanske är riktigt allvarliga. Kanske går det bara att vara riktigt rolig förutsatt att du menar det du säger?

En sista sak är en kluring kring de som säger ”allvarligt talat” och ”ärligt talat”. Jag brukar fråga om de har skojat om allt innan när vi samtalat vid den första kommentaren och när de säger sig vara ärliga frågar jag alltid om de varit oärliga tidigare under dialogen.

Tre brunchställen i Göteborg

På relativt kort tid så har jag med vänner varit på tre lika bruncher i Göteborg. De tre ställena har varit Parkbaren (som egentligen heter något finare nu för tiden), Ritz och Gothia.
Kan börja med att konstatera att inget av ställena får alla rätt.
Gothia
Tänk dig en jättelokal som påminner om Stena eller Viking Line med en ganska gapig pianist, trött personal och med smaklös dåligt tillagad mat och massor med gäster av Kronérordinärt slag. Så är det på Gothia.
Ritz

Skön lokal med en buffé som ser kunde ha sett snygg och smaklig ut men som inte vare sig smakar något eller ser inbjudande ut. Lika lite som vi såg till någon personal smakade de bitar som erbjöds. Och om det var personal vi såg så verkade de inte speciellt sugna på att ha någon kontakt med oss. Dessutom är det så att om du namnger en restaurang till Ritz, så finns det lite att leva upp tilll. Får du då panik med att få dit publik så förklarar det att stället är sunkigt och mer än relativt ostädat.
Parkbaren
Trevlig lokal och en särklassig mat. Klart bäst av dessa tre. Enda nackdelen är att det skulle öka upplevelsen rejält med en riktigt trevlig och pigg värdinna eller värd som skulle vara intresserad av gäster och service. Om det var tänkt att den vi attackerades av var till för gästerna så måste det ha varit så att hon trodde at vi tillhörde personalen.

Så om du skall gå till något av dessa ställen så är det helt klart så att du skall gå till Parkbaren. Fast om du går dit så se till att vara hungrig prick klockan 12 eller prick klockan halv tre. Du får dock stå ut med brist på intresse från någon i personalen eller att du innan vet att du kan råka ut för den vi fick förmånen att träffa.

Om du nu inte trivs bättre med riktig ”Bingolotto-Färja-Svenssonskänsla” på Gothia, för det verkar ju onekligen vara många som tycker det är fantastiskt.

Vi skall komma ihåg

Vet inte vilken kanal jag hade på men vet att jag till en början låg och småjobbade på hotellrummet. Efter en stund trängde den där tyske dårens otäcka tal igenom och jag tittade upp från min Mac. Ännu ett program om andra världskriget sade min hjärna samtidigt som det dök upp en liten vän dam som med lugn stämma berättade om en promenad på någon snö- och blodtäckt väg. Sedan var jag fast. Damen berättade om sin tid på Auschwitz, om Doktor Mengele, sina upplevelser och sitt starkaste minne. Minnet hon berättade om var hur solen apelsinfärgad hade stått vid horisonten en gång och varit så gudomligt vacker, samtidigt som röken stod tjock och mörk ur skorstenen från ugnarna. Detta i samma stund och vy. Denna bild beskrev hon som så extremt paradoxal och konstaterade att hur jorden och livet kunde visa sådan enorm skönhet och samtidigt vara kopplad till denna ondska i ett och samma ögonblick på denna jord....det övergick hennes förstånd.

Måtte vi människor se till att för alltid komma ihåg vilken skit människor då, nu och i framtiden är kapabla till!

Prova att säga grattis!

Jag tror att det finns många tillfällen då vi skall säga grattis till människor. Jag har sett många rycka till när de fått ett grattis när andra kanske ser ledsna ut och inte vet hur de skall bete sig. Det första som skall sägas till någon som säger upp sig är kanske grattis, det första som du säger till någon som tar ett steg åt ena eller andra hållet i sin relation eller i andra sammanhang är kanske grattis. Det är skönt att säga grattis till andra och de flesta tycker att det är skönt med ett grattis! Grattis! Skönt va?

Byt ämne och sätt fokus!

Så var då en ny tid här, en tid då vi alla skall säga att det är svårt och tungt istället för lätt. Och alla på en gång. I tider när det inte finns något särskilt att prata om kan vi människaor alltid välja att prata om vädret. Just nu har vi alla förfärat oss över en lång, olöslig och extremt komplex gränsstrid, en perfekt president alla har drömt om och framförallt har vi och kommer att lägga massor med kraft och fokus på konjunkturen i världen. Denna konjunktur har ett enormt genomslag i allt från media till vardagliga diskussioner. I och för sig skönt att slippa vädersnack men jag vette sjutton hur bra det är med denna konjunkturdiskussion och framförallt med allt fokus på den.

Mr RaRe har tre synpunkter på och om konjunkturen:
- Den kommer vara värre än vad alla tror och vill
- Den kommer vara längre än alla gissar och hoppas
- Och framförallt går den ej att påverka i stort, vilket gör att den är tämligen meningslös att fokusera på.

Jag hoppas att alla individer, organisationer, grupper och varumärken fokuserar på sin egen kvalitet och bryr sig om andra. Det kan vi alltid påverka. Att se till att tänka igenom hur alla vill vara när omvärlden är annorlunda är viktigast. Det är så vi skall ta våra beslut och det vi skall agera efter.

Att bankerna äger allt i detta landet i en eller annan form kan vi ej förändra just nu.

Hur vi själva är och uppfattas, det kan vi alltid påverka.
Att bry oss om hur det är med andra och hjälpa till, det kan vi alltid prioritera.

Be RaRe! Satsa din kraft på det du kan påverka!

Usama um Barrack

Vet att det har skrivits en massa om denna företeelse. Företeelsen är den ägda och nya gullgossen i världen. Var länge sedan så mycket tid och kraft har lagts på en individ. Jag minns ej när jag hörde talas om honom första gången men jag har haft en otäck känsla sedan första gången.

Detta är en person som är ägd av någon. Det kan vara av en organisation, en privatperson eller en bransch. Hör och häpna men alla presidenter i US ägs av en huvudägare. Denna gången vet vi ej helt säkert vem ägaren är, men vilken bransch det är lär vi få reda på snart. Det är även en individ som har en familj som vi absolut inte vet något om. I det landet innebär det att individen har mycket folk kring sig som har byggt storyn.

För vi vet ju egentligen inget om honom.

Inspirerad av en av de viktigaste individernas felsägning har jag döpt om honom till Usama Um Barrack och han är president i Inflyttades Förenade Stater, US.

Driven av den otäcka känslan och lust av att få reda på vem han är som individ så har jag nu läst två böcker om honom och googlat på allt möjligt. Det står inget om honom som individ eller hans värderingar.

Kortsiktigt blir det intressant at se när hans PR-bubbla spricker och långsiktigt kommer landet han leder delas upp i fler delar. Det kommer bli minst 6 länder av landet som hävdar att Armstrong har satt sina fötter på månen. För alla som besökt och sett månlandaren på riktigt så är det en omöjlighet.

Bra PR slår allt...förutom sanningen då!

Alla dessa varumärken som skall leka globala

Har du någonsin hört att varumärket NIKE springer runt och säger att de är globala? Jag antar att du svarar nej och gissar på att det beror på att de är det. Jag är grymt trött på alla bolag som skall prata om hur globala de är. Generellt är jag ganska trött på såväl bolag som individer som pratar om sig själva. De jag gillar bäst som varumärken och människor är de som ser till att veta vilka de är och hur de vill uppfattas. De skall även vara genuint och äkta intresserade av hur andra är, var andra kommer från, etc. Långsiktiga relationer har äkthet och riktigt intresse som förutsättningar och bas enligt mig.

Skönt att göra som alla andra...

...not!

Äntligen har jag tittat på Idrottsgalan för första gången i hela mitt liv. Jag har aldrig haft lust eller tid, minns ej.
Känns det då befriande att för första gången tittat på detta fantastiska program som jag har hört talas om så länge men sett flera klipp från? Jag menar, det är borde kanske egentligen vara helt otroligt att jag missat det. Alla ser ju detta.
Denna gången kom jag hem tidigt från jobbet och låg på rygg och jobbade lite, hade helt missat att det skulle vara. Den selektiva perceptionen gör oss människor många tjänster. Mitt jobbande var ackompanjerat av skojiga och spänningsuppbyggande intervjuer med dessa duktiga idrottsmän, leadare och för mig helt okända inför galan på en kanal. även ledare och för mig okända. Jag beslöt att slå över till kanalen som visade galan när den startade, dags för premiär på detta populläare program alltså.

In kom Skinnbiten som programledare och efter ett tag de jätteskojiga Björn och Robert. Det fanns med en del inslag och musik spelades med band som var namnlösa, nej förresten jag kände igen Tommy Kokain. Han sjöng den där sången som han brukar sjunga.
Allvarligt talat. Tycker människor att detta är något att ägna tid åt, jag hoppas att alla dessa fantastiska idrottskvinnor och män med ledare reagerar, tar illa upp och ej kommer nästa gång. Några av de som sitter där har så oerhört mycket att berätta och ge. Jag gillade Robert Karlssons i förväg genomtänkta tal och att Nanne Bergstrand även han var förberedd och sade annorlunda och kloka saker, men han är en tänkande och filosofisk person. Jag tycker att det detta borde vara en gala där framgång skall hyllas med stolthet och inte inlindat i töntiga försök till glättiga skämt. Vad fasen skall det skojas så hurtigt om detta för? För vem?
Kanske bara jag som behöver se denna typ av underhållning mixat med en del av dansprogrammen och annat? Jag skulle vilja förstå varför vi ej vrålhyllar och är stolta över våra idrottare, deras ledare och prestationer.
Jag fick dock se klippet från 2000 med Björn Borg och det var underbart att få se Lennart Bergelin. Önskar bara att Skinnbiten hade haft vett att säga något om dem eller det. Tills sist undrar jag hur det är möjligt att något på den manliga sidan kan vara större än att vara en av världens bästa i världens största sport. Går ej att jämföra med. Lägg ned denna skiten och hylla alla istället. Nu har jag sett det och sagt vad jag tycker.

Rom är speciellt

Har haft några av mitt livs bästa stunder och upplevelser i staden. För några dagar sedan berättade en vän att hon läste en bok som handlade om att olika städer stod för ett ord. Ordet hon sade för Rom stämmer så väl för mig. Hela staden gör att jag mår bra och bara måste vara där med den för den perioden viktigaste personen. Jag har lyckats vara det vid mina besök. Sedan kan det ju vara så att vem man tycker är viktigast varierar över tid, men att Rom är den perfekta staden att åka till är solklart. Jag har alltid sett till att ägna massor av tid vaken i staden för att bara insupa intryck. Det enda jag aldrig har tyckt ger något är alla ruiner, som många andra ägnar tid åt. Maten, espresson, människorna, ljuden, dofterna, shoppingen, maten etc. är tillräckligt Åk till Rom och ta med dig den för ögonblicket viktigaste personen. Och njut av ordet staden står för och all kryddan kring den.