Palme

Det blev trevligt sällskap och filmen Palme på lördagskvällen. Efter en dag med konstanta fikor och en snabb och god Carbonara så blev det.

Sällskapet bestod av personer som klarar att titta på en sådan här film en lördagskväll. Såväl Dartan Yang och hans vapendragare, Herr och Fru S samt jag såg fram emot filmen.








I början av filmen insåg jag att av de andra i sällskapet så var två stycken tre år gamla och två inte födda när Palme dog. Jag minns ju faktiskt Palme och mordet, de mindes svagt Sulan.

Filmen är absolut sevärd för folk i min ålder och enligt sällskapet definitvt värd att se för även yngre. Jag tror inte att något nytt kom fram och dessa var mina reflektioner:

Bra film

Skönt att de sket i mordet helt

Bra berättad

Fantastisk mic mellan klipp, hemfilm, foto, röster, dokumentärfilm och tv-inslag.

Lagom lång

Att Palme nog retade upp många

Att han var en tydlig karriärist

Förmodligen älskade eller hatade alla honom

Han hade nog många fiender, gjorde en del för att vara obekväm

Och tydligast var att han inte var någon rackare på att vinna val

Statsminister var han än färre gånger än jag mindes

USA-retoriker

Så var det med reflektioner... Gå och se den!