31 oktober 2009

Life is good!

Ibland går det inte att formulera hur fantastiskt bra livet är. Just idag går det. Jag beskriver det som Tjohooooo! Är det då något speciellt som har hänt. Nja, jag är ganska säker på att det bara flödar över ibland. Mötena, känslan, interaktionen, kickarna, skratten och hela fadderullan.

Och snart kommer LMS till staden och vi skall knalla på kalas hos Strumpan. Han fyller tydligen år. Sedan är det Mitt Lags sista match imorgon och jag kommer få träffa Min Lilla.

"Life is good!", tjohooooo!!!

30 oktober 2009

Grym och bra sanning att bli trängd och få tidsbrist

Det har hänt alla. Skit också nu har jag glömt att..., Nu kommer gästerna om fem minuter och maten är..., du lovade ju att hämta idag..., Fasen också, det var ju idag... Du förstår vad jag menar. De där stunderna och tillfällena då vi inser eller kommer på att något ej har blivit som utlovat eller tänkt.


Precis då visar vi hur vi skiljer oss åt och våra vanor. Då visar vi vad vi gjort med alla rader av repetitioner. Vi tar på ren vana ett beslut om att agera eller reagera. Ett beslut om att vara reaktiva eller proaktiva.


Och allt är byggt på repetition och vana.


Vilket sätt att agera har du mest vana av?
Vilket sätt att agera eller reagera har du flest repetitioner på?
Är det så du vill vara?

29 oktober 2009

Alltid i vår närhet

Det finns en ovana i Avlånga Landet vid att prata om sjukdom, olycka och död. Nästan så att ovanan är osund. Jag vet att flera av mina vänner har skrivit om detta på sina bloggar och det dyker med jämna melllanrum upp i mina egna tankar.

Död, sjukdom och olycka finns alltid i vår närhet. Det finns en slump bort. Därför vore det sunt om vi kunde se något mer naturligt på döden, sjukdom och olycka.

Det är bra att veta att det och den finns där hela tiden för det kan ge oss chansen att prioritera annorlunda. Det är bra att vara medveten eftersom det ibland kan gå ett tag när vi ej prioriterar personer och först när något händer dem så börjar vi prioritera dem. Eller ännu värre, och det har jag förstått är ganska vanligt, att vi tycker det är nedprioriterat att ha kontakt med dem och när de dör börjar vi anklaga oss själva för att vi ej hållit kontakt.

Jag har levt en del i en kultur där de allra senast 100 dagar efter det att någon dött hade en brakfest för att hylla den som dött. Stora och glada minnesbilder, musik, snygga festkläder och ett sjuhelsikes party. Allt för att hylla de fina minnena av personen.

28 oktober 2009

Sak eller person

Vi har vanligen fått många chanser i alla institutioner att hitta ett fokus som jag kan känna är en aning fel fokuserat.

Det är skönt att se till att du själv skiljer rejält på sak och person. Det kan göra att det skapas en miljö där människor vet att du gillar dem och att det därmed går att säga vad du eller de tycker utan att blanda in en massa tolkningar och annat. Kan t.o.m. bidraga till en kultur där personer eller närstående känner sig trygga.

Skulle du dessutom vilja addera ytterligare en dimension så kan du prova med att bara lägga kraft på saker du kan påverka. Det kan göra att många saker känns lättare och mer framåtriktade. Kan t.o.m. bidraga till en kultur där personer eller närstående känner att det blir lite mer luft och riktning framåt.

Prova!

27 oktober 2009

Filmen Upp

De senaste gångerna jag hamnat på bio har okunskapen om vilken film jag kliver in på varit inblandade. Jag blivit föreslagen bio och tackat ja utan att veta vad jag skall se. Så har det varit med Burn after reading, med Män som hatar kvinnor, med Hangover och som senast med filmen Bröllopsfotografen.

För några dagar sedan var vi ett stort fantastiskt gäng med yngre och äldre barn. Spannet åldersmässigt var 5-60.

Som det varit senaste gångerna så visste jag ej vad det skulle bli för film nu heller. Denna gången var det filmen Plus. En tecknad film med massor av schysst 3D, bra musik och framförallt en fantastisk story med massor av underliggande budskap. Jag gillar själv ej att läsa recensioner om filmer. Så bara lita på mig när jag säger att den är fantastisk.

Vilken ålder du än är i. Gå och se den!

26 oktober 2009

Som de andra?







Hur många känner du som är lika de andra du känner?
Hur många känner du som är olika de andra du känner?
Hur lika är dina dagar och veckor den senaste tiden?
Hur lika är dina dagar och veckor den senaste tiden jämfört med de andra du känner?

Jag är ute efter något när jag ställer denna typ av frågor till mig själv. Så även med att försöka stimulera dig att ställa dem till dig själv. Är eller kan vara ytterligare ett sätt att stämma av med sig själv. Är dessutom kul att göra en liten koll av om svaren mappar mot hur du vill ha det och bedöma om du har det somdu vill ha det.

Prova!

25 oktober 2009

Samtalat och synkat?

Min uppfattning är att det är viktigt att ha eller ta sig tiden och stämma av. Alla skall göra det för sin egen och därmed alla andras skull. Det är dessutom enkelt, är bara att ta den tid som krävs.

Kolla vad du egentligen vill.
Klura på om du är på spåret.
Justera så att du kommer på spåret eller förändra tempot.

Jag godkänner dig bara om du utgår från att ha detta samtalet med dig själv så frekvent att det gör skillnad för dig och därmed för andra.

Minst en i din närhet, som du ej vet vem det är, ser upp till dig och vill vara som du. Ta ansvar för dig och därmed för faktumet.

För dig själv, för andra! Börja med det eller öka det!