28 februari 2009

Vår affär

En sak är säker, jag är varken veckohandlare av mat eller någon som över huvudtaget lagar mat. Hade jag handlat lika mycket mat som kläder hade jag varit tvungen att ha 128 kvadratmeter kylskåp och en halv pluton med anställda i köket.
Jag handlar mycket sporadiskt och mest förfriskningar i form av juice, dricka, frukt och en del andra smågrejer som tvättmedel och annat. Äter hemma gör jag aldrig.
I min del av Little Village finns det en butik som är ägd av en av de stora kedjorna och som ligger fantastiskt bra. Jag tror att det är andra eller tredje kedjan som driver den och från allra första början hette butiken Bogö. Den ligger i ett område med människor i många åldrar som jag tror har det ok ekonomiskt.
Denna butik har en mycket bra sak, ett fantastiskt bra läge på Vasagatan. I övrigt är det magiskt uselt. De skulle kunna göra mycket av denna butik, men gör ingenting. Det finns inget som gör att människor som fungerar som jag blir glada. Ingen hejar, inget är snyggt upplagt, det finns ingen som går att plockar och fixar till, de vet inte vad du heter och så vidare. Detta har alltid känts som slöseri på ett utomordentligt läge. Fast igår kom jag på att jag har fel…
De två vanligaste målgrupperna i denna del av staden är människor och råttor. Ja, du läste rätt, råttor. Ingen berättar detta i det avlånga landet eller här i välartade delarna av Little Village, men det finns enormt mycket råttor överallt här och i Sverige.
Så igår insåg jag att jag har haft helt fel om butiken jag beskriver ovan. Igår förstod jag att den riktar sig till målgruppen katter och möjligen deras mänskliga ägare. Butiken i fråga har 99 sorters kattmat. Jag räknade burkarna och paketen. Lady Rocktouch har under en tid skojat om denna butik och all deras kattmat och igår innan jag gick hem till Familjen Fabulous gick jag in och räknade all kattmat. 99 stycken! En från hundra! Och jag har aldrig sett en enda katt i Vasastan.
Så var det med den saken, jag behöver aldrig vara missnöjd med butiken, de riktar sig ej till mig. Det är katter som gäller.
I och för sig viktigt att det finns katter i mängder som kanske kunde göra så att råttorna blir färre. Men då hittar jag minst ett logiskt fel och kanske en förklaring. Kanske borde katterna käka råttor istället för kattmat eller möss. Eller så har de käkat så mycket kattmat och blivit mätta och slöa, att råttorna har käkat upp dem. Men då borde ju Bogö rikta sig till råttorna…

Nu har jag en tydlig bild av SIBA

Hade en skön och kravfri förmiddag. Någon fika skulle klaras av medan tvättmaskinerna gjorde sitt jobb och skulle det promeneras. EN av fikorna var mycket trivsam och plötsligt kom jag på att det skulle handlas någon sladd, nya högtalare och någon komponent på SIBA, den butiken som ligger vid de fula stora platsen. 


Jag steppade in från det vackra vintervädret och hejade på ett par stycken i kassan, gick genom det andra rummet för att börja leta efter de saker jag skulle köpa i det tredje rummet. Då sade en tjej som jobbade i butiken ”Vi har stängt, du får inte vara här”, jag svarade ”Hej”! Då repeterade hon samma mening och nu mycket irriterat. Jag log lugnt och sade att ”När dörren är öppen och det kommer in en kund kan den ha lust att handla för en del, och det råkar vara jag det. Hon rosslade än en gång ur sig sitt mantra och jag gick lugnt fram till henne och frågade om det var OK att handla för några tusen. Då berättade hon att de som jobbade där uppe skulle ha sagt till mig att de har stängt och undrade dessutom hur det var på mitt jobb. Jag frågade vad hon menade och hon sade att hon ifrågasatte om kunderna på mitt jobb kunde komma och gå som de ville. Jag svarade ja och avbröt med att fråga: ”Kommer jag få handla? Om du svarar nej kommer jag aldrig sätta min fot på SIBA igen”, vänligt och till och med glatt. Hon började rabbla samma saker som tidigare och nu kom dessutom komponenten att hon hade bara betalt mellan vissa tider. Jag log och sade att jag kommer att följa hennes något otydliga men ändå tydliga svar. 


Undrar hur den som äger SIBA fungerar, verksamheter brukar vara en spegling av hur de styrs. Och de har kanske ägt det länge och börjat ta saker för givet.

26 februari 2009

Äras den som äras skall

Björn Borg. En av världens mest kända idrottspersoner. Den enda gång jag har sett Sverige hylla honom är när den skattefinansierade kungen lämnade över priset som århundradets idrottman till den riktigt Kungen. När jag var en av många som följde tennis via TV så höll jag aldrig på Björn Borg. Dels var det Jimmy Connors som gällde och sedan var jag förmodligen inte så attraherad av hans sätt att spela och agera. Ändock har jag lätt att se varför vi borde hylla honom.
Jag vet hur respekterad Björn är i andra länder och hur enormt stor han är runt klotet. Glöm Stenmark, Pillan, Sudden och andra. Björn Borg är större än Sverige. Jag skulle verkligen vilja att Björn hyllades, användes, respekterades och framhölls oftare. Dessutom borde det finnas statyer av Björn på varje internationell flygplats och i varje internationell hamn i Sverige. Äras den som ärs bör.

25 februari 2009

Barcelona

Var i Barcelona för några dagar sedan. Det är en så skön stad. Denna gången hann jag ej göra annat än att jobba, ha möten och åka fram och tilbaka till flygplatsen. Det är en stad jag skulle kunna bo i och en stad där jag gillar att glida runt och skaffa och få intryck. Jag skall ta en resa dit någon gång och efteråt ge er en del tips efteråt. Jag vill med dessa få rader bara highlighta Barcelona och tycker att om du aldrig varit där så åk dit.

24 februari 2009

Einar eller Harald

I en större stad i Sverige bor en man som bor i ett hus, säkert i något som kallas eller heter Vasastan. Jag gissar att det är en bostadsrättsförening. Han har nog bott där i många år och var säkert med och bildade föreningen. Han skulle kunna heta Einar eller Harald. Han är i sjuttioårsåldern och kör en Jagga från 80-talet. Säkert röd. Einar eller Harald, går i vit skjorta på vardagar och ljusblå på lördagar. Det är viktigt att hålla stilen, tycker han nog. Det har alltid varit viktigt. När föreningen bildades tyckte han förmodlgen att det kändes bra. Lite skit var det kanske att det bodde en del unga barnfamiljer där, men de skulle säkert flytta så snart de tjänat pengar på försäljningen. Han mådde nog bra och satte upp listor i soprummet. Einar eller Harald tyckte nog att han gjort alla en stor tjänst. Förmodligen ansåg han att allt var han förtjänst. Einar eller Harald ser sig själv som mycket mer intelligent och fin än andra, det finns helt enkelt inga jämlikar. Jo, kanske familjen Wallenstenen. Ni vet finansfamiljen. Han är nog gift och har en fru som ingen annan ser, hon har så mycket att göra hemma. Det har hon alltid haft.
En dag började det flytta in riktiga familjer med riktiga bakgrunder i Einars eller Haralds hus. Då kom hans rätta ansikte fram. Han tycker inte det själv, men sanningen är att han är rasism och främlingsfientlighet personifierad. För honom är det naturligt att numera kalla grannar för blattar, svartingar och gulingar. Einar eller Harald är helt enkelt en fascistoid, outvecklad stenåldersman. Einar eller Harald går inte i kyrkan på söndagar.

Fem stycken lärare

När du reser mycket får du chansen till andra intryck och att träffa en annan typ av människor. Idag hade jag förmånen att sitta bredvid fem stycken lärare. Fick för mig att det var mellan-stadielärare. Jag började aktivt lyssna när de pratade om de busiga vaktmästarna på skolan, de som alltid gjorde hyss och lurades i "härlig Glenn Hysén-stil".
Den första dialogen som fördes gällde varför barn inte längre åker långfärdsskridskor på isen när det är fruset. Den höll på ett tag och slutklämmen
blev att barn hade konstiga vanor och smak nuförtiden som ej förstod hur skönt det var.
Den andra dialogen var en häxjaktsmonolog i stereo på mobiltelefoner och hur de förstörde barn, det hänvisades till forskningsrapporter, sömnproblem, strålning,
isolering, ensamhet och allt annat som detta onda för med sig. Slutklämmen blev egentligen att alla unisont rabblade slut på sina exempel och lästa rapporter och
de enades helt enkelt om att forskningen hade rätt och barnen fel.
Sedan var det dags för forskningen kring mor och dotter relationer. Männen blev genast lite skojfriska och berättade om att kvinnorna förstörde familjer och kvinnorna fnissade lite kuvat. Lite finurligt byggde de två kvinnorna in ett par kommentarer som må ha låtit generella men som egentligen bara förde dem vidare
till en söt småländsk historia och kvinnorna fnissade hysteriskt och männen skrattade lite artigt. En av männen började något oklart och stolpigt att berätta om en midsommarafton i Smögen medans hans ben hoppade. En av de andra männen kompletterade historien med något helt irrelevant om en fotbollsmatch, medan den tredje mannen började prata om vaktmästarna på skolan igen. Kvinnorna fnissade fortfarande åt sitt finurliga vad det nu var, som bara de förstod. Fler exempel med vaktmästarna kom från två av männen utan större fokus. Den tredje mannen gäspade och tittade ut genom fönstret och konstaterade "Om det ändå varit fredag idag... Några av de ungas lärare... vår framtids mentorer och ledare...

23 februari 2009

Blohm tillbaka

Jag är inte troende i någon religiös mening. Men prisad vare någon eller något som styr något. Pelle Blohm var tillbaka i rutan under helgen!!!
Alla vi som älskar fotboll i allmänhet och hans analyser i synnerhet jublade. Ingen aning varför han ej vart med på ett tag.
Stort tack till den, det, dom eller vad det nu må ha varit som gör att han är tillbaka. Bara det att han ej gömmer sig bakom en "ritmaskin" är en njutning!

22 februari 2009

Tack Familjen Fabulous

Ni är en riktigt ovanlig och skön familj med mycket värme och sköna värderingar. Jag är glad att jag får lära känna er. Ger en massa nya perspektiv, lugn och inspiration. Puss på er!

Usama Um Barrack

Äntligen börjar det komma fram en del skeptiker till Usama Um Barrack. Jag har precis fått två söta tips:
http://i40.tinypic.com/5yxcu0.jpg
http://www.youtube.com/watch?v=A_B5UrI7nAI