Vad tycker andra länder

MrRaRe har skrivit en del tidigare om alla svenska varumärken och bolag som har globala eller internationella ambitioner. Nu är det då den där tiden när deras presumtiva kunder, deras internationella kollegor och intressenter ej får tag på dem.

Vad står det då i deras Out of Office under den svenska långledigheten? Hur har de förmedlat att de är borta mellan fyra och sex veckor? Vem hänvisas det till? För det hänvisas antar jag?

Vad jag vet och hör så skrattas och undras det en del i andra länder över våra ledigheter fortfarande.

Köpa nationellt

Hörde på TV att ett statligt verk, som jag tror var FMV, hade haft en upphandling och att de beslutat att staten skulle handla av ett utländskt bolag. Tror att det var ett finskt bolag. Detta skulle i sin tur leda till varsel hos den svenska leverantör som förlorade upphandlingen.

Räkna igen och lura på varför vi som nation lägger tid på andra olönsamma saker som borde stängt för länge sedan, samtidigt som vi tror att vi sparar pengar på ovan sätt.

Vad tycker du?

PS. Läste nu i dagarna att beslutet eventuellt skulle rivas upp. Vad då eventuellt?

Äntligen

Känns som att fler och fler nu börjar framträda och våga ifrågasätta MrPerfect, Usama Um Barrack.

I allt fler intervjuer och till och med i vissa program i DeStora's land verkar det som allt personer och folk börjar ifrågasätta vad han står för och vad han egentligen säger och tycker.

Har t.o.m. hört personer skoja om att han visst skall ta ur DeStora ur Irak men att det är in i Iran han skall ta dem.

Kommer bli intressant att se vad som händer framåt och om det kommer några svar på alla frågor eller något resultat av allt som kanske är utlovat.

Kommer även bli trevligt den dag de flesta har ett svar på vad som gör honom så bra. Idag svarar de flesta att de faktiskt ej vet, men att han i alla fall är bättre än den gamle pappans son. Detta tror de trots att han förmodligen har ungefär samma intressen, sponsorer och personer bakom sig.

Arv enligt Afrikakungen

För många många år sedan satt jag med min dåvarande svärfar, låt oss kalla honom för Afrikakungen, och pratade. Som jag minns det satt vi en kväll och pratade om ditt och datt. Eller rättare sagt, han pratade en massa om sig själv och jag lyssnade mycket intresserat och med ett andäktigt uttryck...

Han sade som ni föstår oftast ganska mycket och få var de saker som ej handlade om honom eller där meningarna inte inleddes med ordet jag. Vill dock betona att jag tycker att han var en kul djäkel och jag kommer återkomma med fler kul saker han fick ur sig som jag minns.

Denna gången gällde det hans ekonomi och hur han tänkte kring pengar. Vi kom in på ämnet arv och att jag frågade undrande hur han trodde att hans framgång och enorma förmögenhet påverkade hans barns ambitioner. Afrikakungen förklarade att den dagen han och hans fru gick bort så skulle det ej finnas en spänn kvar till barn eller någon annan. Pengarna och tillgångarna skulle de leva upp själva.

Vad tänker du gällande dina föräldrar och dina barn?
Samlar du för att de efter dig skall ha eler få?
Ser du till att dina föräldrar skall leva sparsamt så att du skall få?

Hur tänker du gällande arv? Som Afrikakungen kanske?

Långedrags Värdhus

Ibland kommer det en recension efter ett restaurangbesök. Här kommer en sådan.

En vacker kväll för ett tag sedan var jag och världens bästa middagssällskap på Långedrags Värdshus. Hade aldrig varit där förut och mina förutfattade meningar om platsen och typen av restaurang var många.

Om besöket skall sammanfattas så blir det:
Pros
- Fantastiskt god varmrätt.
- Snygg dukning.
- Snyggt porslin.
- Grym lokal.
- Ok uteservering.
- Snygg inglasad altan.
- Fantastisk utsikt..
- OK priser.
- Smakfult möblemang.


Cons
- Usel efterrätt.
- Grymt långsam och intetsägande service.
- Dålig ordning.
- Likriktad publik.


Värt att gå på om man inte har så mycket annat för sig, gillar varmrätter och struntar i helhetsupplevelser. MrRaRe kommer gå dit om sällskapet är det samma, för vi hade det skönt och trevligt som vanligt. Men det berodde ej på restaurangen.

Ett visst intresse för tennis igen...

Kanske har du märkt att det har varit ett uns mer intresse för tennis igen?

Efter att Söderling gjord en oerhört imponerande tävling i Franska Öppna mästerskapen så har det stått en del rader här och där samt skrivits och visats en del mer.

Sverige hade ett enormt starkt rykte och det visades ett enormt intresse under tjugofem, trettio år för svensk tennis och för tennis. Det dog ut och minskade ganska snabbt i takt med att framgångarna jämfört med de bästa åren dalade och uteblev.

Den enda journalisten som har fortsatt att verkligen pumpa om tennisen har varit Jonas Arnesen på Svenska Dagbladet. En person som jag personligen verkligen har gillat i alla år och som alltid har gjort massor av nytta med sitt skrivande. Sedan har det funnits de vanliga som pumpat intresset för näringsliv, kändisar, sprit och champagnesprut i Båstad.

Jag tycker att det är riktigt kul att Robin med hjälp av Magnus fått mer fart på sin karriär och därmed ökat chanserna att några ungdomar och föräldrar skall besluta sig för att satsa på denna mycket svåra sport. För det är viktigt att förstå att denna sport är mycket svår att bli bra på och att det kräver massor av fokus för att få reda på vad maximum på kapaciteten och därmed karriären är.

Undrar dessutom hur mycket Tennisförbundet och andra intressenter som skulle kunna utnyttja Robins framgångar förstår gällande hur lite det pratas tennis bland de personer som verkligen skulle kunna skapa intresset. För jag anser att det nu borde stoppas in massor av pengar och kraft här och nu för att promota denna svåra men roliga och nyttiga sport.

En sport där en person kan lära sig att maximera sig och där mycket av ett psyke alla företag och individer söker kan formas.

Konsert i Trädgårdsparken

Det var inte så planerat och blev därför väldigt nice. I början av veckan frågade Rolenzo några av oss om vi skulle med på konsert i Trädgårdsparken i Little Village. Det var dags för herr Wadling, Anna Ternheim och Thåström.

Några hängde på och det blev en kul skara som samlades på det gröna gräset i Trädgårdsparken: Gudinnan, Prinsessan, Rolenzo, Valvet, Fröken Touch, HippHopp-stjärnan och MrRaRe.

En tanke som slog mig flera gånger under kvällen var att det var en sådan där afton där jag påminner mig själv om hur djävla bra jag har det och vilken förmån jag har av att få umgås med en massa olika personligheter. Om du hade kommit och lämnat en lapp i ovan grupp och bett oss att skriva våra tre favoritartister, tre favoritböcker och tre favoritfilmer så skulle förmodligen ingen av oss nämna samma filmer, artister eller böcker. Underbart.

Och konserten då....

Den inleddes med briljanta Freddie och jag satt och låg omväxlande ned med slutna ögon och tänkte tillbaka på en lugn konsert i ett konserthus där minsta nyans gick att uppfatta. Detta för att jag insåg att en stor och grön park är fel forum för farbror Freddie. Hm!

Efter detta stiftade jag bekantskap med Anna Ternheim. Första gången live och har hört henne ganska lite i övrigt. Grymt nice bekantskap. Utan liknelser i övrigt så var det samma känsla som framkallades som jag fick första gångerna jag stiftade bekantskap med Sade. Skall lyssna och läsa in mig på Anna. Nice!

Så var det då dags för artisten som jag sett så mycket för mer än 20 och 25 år sedan, Thåström.

Han brann, kokade och bluddrade mycket på den tiden. Han måste vara kluven inför att vara en etablerad artist som många från helt fel boende och med helt fel ranking i taxeringskalendern står och nynnar till och som kan texterna. För mig har Thåström blivit en Lundell som tangerar till en Ledin. Dock ej patetiskt som Lundell och Ledin, väldigt väl arrangerad, med lika banala texter som dem och med en ganska folklig och rumsren publik och approach. Gäsp!

Kan vara dags att få bli inspirerad eller imponerad av en ny artist, var ett tag sedan.