Saknar McQueen

Denna bilden såg jag första gången på Jolins blogg. Jag föll pladask för den. Har den fortfarande som en liten tankeväckare och kan sitta ganska länge och stirra på den.

Middag

Så var ett finbesök till på Bon i Little Village avklarat. Denna gången avnjöts en trerätters med Analytikern och Von Kluring, två det alltid blir enkelt tugga med. Mat, ämnen och funderingar betas av i takt med rätterna.

Maten var, som vanligt, utsökt. Och servicen och känslan i lokalen utomsvensk. Detta är Little Village's bakgateställe a la Paris.

Middagen kröntes av att Eleganten dök upp och underhöll oss en stund. Eleganten är alltid ett nöje att presentera för alla.

Denna ska ses!

Detta är ett helt briljant klipp från Google om hur det är att vara online i företagens värld och på deras platser.

Rival Sons - Pressure & Time

Denna spelades upp på besök hemma hos Rockstjärnan för ett tag sedan. Var ganska lätt att förstå tanken med hans inspel och min spontana reaktion var att det var en bra och modern version av det tidiga Kingdom Come som möter Vietnamkrigsmusik a la Coppola...


Grymt bra i lagom doser tycker jag!

Att vänja sig vid skit!

Det blir alltmer uppenbart för mig att det finns en massa skit i Little Village. Skit i form av att byn har vant sig vid att det ska finnas skit och skitmänniskor mitt ibland oss. Vant oss vid att de finns med som ett inslag lika naturligt som lyktstolpar, Gamla Ullevi, Näckrosdammen och Storgatan. De och det bara finns där.


Flera av oss vanliga vet precis i vilken uppgång skiten bor och vilka ställen de kontrollerar och frekventerar. Vi vet att vi ringt in och att andra anmält faktum men ingenting händer. Har det gått för långt? Är det för etablerat? Vad är nästa steg?

Två fantastiska middagar i rad

Var på Bon igår kväll och på Caleo ikväll. Båda restaurangerna är bröderna Kolettas skapelser. De driver själva Caleo och Malin driver Bon med den äran. Heders syster och bröder!

Jag har varit några gånger på Bon och gillar Bon skarpt. Gårdagens middag med hummersoppa, råbiff och björnbär med plättar till efterrätt var fantastisk. Ikväll var det besök på Caleo med Direktören och det var en middag i världsklass och den bestod av nedan tre detaljerade delar:


Smörstekt kantarelltoast på surdegsbröd med getost och rosmarinkräm


Timjanmarinerad hjort på fetaostfylld potatis & rotfruktskaka med pepprig marsalsky och balsamicobrässerade morötter


Vaniljglass med mint och chokladsås toppat med kokoskanderade hasselnötter


Caleo har gjort det igen, de har serverat en middag i världsklass, tack! Nästa gång blir det med "The Map" på fredag, kanske ses vi då?

Höstnjutning

Vad skönt det är med en årstid när jag kan langa på mig lager på lager. I och för sig är det en princip som funkar året runt i de flesta länder.


En tid då du kan ha en jacka och en rock utanpå kavajen, skjorta, t-shirt och väst, dubbla scarfar och halsduk samt minst ett par typer av vantar och handskar i väskan. En tid då du vill krypa ned i soffan med din kära och vara nära de du gillar. Just nu är en sådan tid. Och jag pratar inte väder, jag pratar stil, trivsel och njutning.

Dave Gahan

Bara kände för att lägga upp några bilder på den gode Dave Gahan.

Nostalgibild på Johan Kinde

Fina lappar på Restaurang Hjerta...

Det fiinns massor av schyssta lappar på väggarna på min favoritrestaurang Restaurang Hjerta. Touch it is!

Sveriges bästa låt 2011 - Fågelmännens N.K.N.F.H

Det finns konkurrens om det mesta, men inte om Sveriges bästa låt 2011. Och ändå har den bara knappt sjuhundra views på You Tube, skynda dig att höja siffran...

Tennisfavorit - Gaël Monfils

Jag såg tre stycken tennismatcher den sista fredagen i Stockholm Open. Fick se tre av kvartsfinalerna och träffa en massa gamla bekantingar under hela dagen. Var faktiskt riktigt kul att se fler matcher än vad jag sett på massor av år under en och samma dag.


Såg flera intressanta spelare som jag inte hade en aning om att de existerade, men jag såg bara en som väckte mitt intresse och att som gjorde att jag fick för mig att tennisen har blivit bättre eller mer intressant än i mitten av nittiotalet och tidigare. Hans namn är Gaël Monfils. Du kanske har järnkoll på honom men jag hade aldrig hört talas om honom.


Han håller på med massor av intressanta saker och underhåller, men framförallt är han en spelare som använder banans ytor och skallen och kroppens kapacitet. Enormt skönt att se en spelare som använder banan på djupet och utåt.


Nu har jag en anledning att titta på tennis igen. Låtom oss hoppas att detta är en spelare som ser till att maximera sig så att han minst blir trea i världen och får massor av mer uppmärksamhet. Vore en stor tjänst för tennisen om denna basketfantast tog ett beslut om att ta ett kliv till. Oavsett det så kommer jag kolla på honom, han är värd prioriteringen.

Dilbert - Strip

Dilbert är torr och småkul. Om du jobbat i ett amerikanskt företag så förstår du garanterat det gubbigt manliga. Om du jobbat i ett svenskt eller svenska företag så känner du igen det grabbigt manliga som finns snart nog överallt.