05 juni 2010

Vad säljer butiken?

Denna butiken har kvällsgallret för.
Handtaget till butiken syns bakom gallret.
Är fotot från Sverige... knappast!

För varenda unge och UNICEF

Foto: Från unicef.se
Jag har enormt svårt för att höra Persbrandt säga unge i UNICEF's reklamfilm. Varför har de valt den benämningen? För jag förstår att det är ett medvetet val.


För mig har barn alltid varit ett bra ord för de dina eller andras. Unge har varit ett ord som avslöjar vad du tycker om barn. När jag frågar äldre människor så är det ett negativt ord.


Varför valde ni unge och inte barn? I mitt fall har det gjort att detta inlägg kom till och att jag skickar pengar till andra organisationer än till er.

04 juni 2010

"I always had a repulsive need to be something more than human"

Plastic Bertrand

Plastic Bertrand känner jag bara till en enda låt med. Han räknades ej heller som riktigt punkig utan möjligen som lite kul eller barnsligt skojig. Ça plane pour moi från 1977, blev hur som helst en skojig klassiker inom New Wave-eran.
Plastic Bertrand, är hans artistnamn och belgaren heter egentligen Roger Jouret. Han är bara känd för hit-låten Ca Plane Pour Moi. Dessutom har han varit med i Eurovision Song Contest 1987, jag tror att låten Amour Amour fick tre eller fyra poäng.

Jag hittade dessutom en kuriosa på nätet. Och det var att på Plastics skiva L'album från 1980 fanns låten "Rock'n' roll, je te hais" som var en franskspråkig cover på Magnus Ugglas låt "Vittring" (1978) med. Det hade jag ingen aning om...

Roligare än så här var det ej och låten är fortfarande kul. Hoppas att Roger har gått vidare i livet.

Kärlek och förälskelse

”Kärlek är inte ett ögonblickets känsla utan ett medvetet beslut om ett sätt att leva.” Ulrich Schaffer

För många år sedan väntade jag på att min dåvarande kärlek skulle komma hem. Jag såg inte fram emot hemkomsten. Inte alls. Jag visste att det skulle bli vår sista dag som par, och att vår tid tillsammans, som jag en gång trodde skulle vara för evigt, skulle ta slut. Jag har aldrig ångrat mitt beslut och jag har aldrig gått bakåt i tankarna och tänkt "tänk om...". Det var, vad jag minns, ett svårt beslut då, och det jag har fått har vägt upp det flerfaldigt.
Varför det tog slut är det fortfarande vänner och bekanta som frågar. Ja, varför? Det och vi var inte de rätta, flera ting fattades. Jag värnade om henne, älskade henne lite, men jag var inte kär. Ibland var jag lugn och trygg med henne, men attraktionen fanns absolut inte.

Har funderat på dessa tankar en del och om vad alla dessa känslor kanske står för.

Hur vet man att man är förälskad? Är en förälskelse likställt med att vara kär? Kan en attraktion kännas som en förälskelse? Vad är en attraktion och när övergår den till kärlek?

Att bli darrig eller pirrig av att vara nära en människa och känna en dragning till honom/henne är väl en ren attraktion? Men är det skillnad om det på samma gång flyger omkring fjärilar i magen när personen är närvarande, eller kan det fortfarande bara vara en attraktion?

Om man dessutom trivs rent intellektuellt i hans/hennes närhet, känner sig varm inombords och har väldigt kul ihop - är man förälskad då?

Om man blir glad av ett telefonsamtal eller text från personen och känner att man kan sitta i timmar och diskutera allt och inget - vad står det för?

Att bli attraherad tror jag händer alla flera gånger under livet, oavsett om man är singel eller i ett stabilt förhållande. För mig kan det hända ett par gånger per dag eller med stora tidsskillnader. Attraktionen till andra kommer alltid att finnas där, men det har inget att göra med att det kommer att övergå till något allvarligare eller annat än så.

När övergår attraktionen till en förälskelse? Hur är skillnaden på en spontan och plötslig förälskelse och att man faktiskt är kär?

När har man träffat rätt? När attraktionen och förälskelsen blir ett och skapar kärlek?

Hur vet man att kärleken är borta? När attraktionen och förälskelsen har falnat och enbart tryggheten är kvar och totalt har tagit över?

En film jag såg innehöll en line som sade ungefär:

"Kärlek är det som kan finnas kvar när förälskelsen runnit ut"

Hittade några kommentarer på nätet:
– När man är kär loggar hjärnans förståndsfunktion ut. I stället kopplas delar av hjärnans belönings- och lustcentra in. Det gör att vi ofta känner oss på ett speciellt sätt när vi är förälskade och kan göra rätt så knäppa saker, säger neuropsykologen Åke Pålshammar.

Förälskelsen sätter fart på hjärtat och lokalbedövar samtidigt hjärnan. Belöningsområden i hjärnan får så kraftiga kickar (av dopamin) så både uppmärksamhet, tankar och handlingar ofelbart styrs mot ett visst mål. En klar omprogrammering i hjärnan sker med drag som starkt påminner om beroendesjukdom och tvångssyndrom. Intensiv kärlek har drag av beroendesjukdom, eftersom den bygger om hjärnan precis som drogberoende kan göra, avslutar han.

Enligt uppgifter från SCB gifter sig cirka 40.000 personer årligen i Sverige, medan ca 20.000 skiljer sig. Hälften lyckas hålla de löften som avlagts inför olika gudar, respektive och andra. Om vi räknar in alla kraschade äktenskapsliknande förhållanden så vågar jag inte gissa på vilken summa som skulle uppnås, men visst är det starka fakta?

Är vi så usla på konflikt- och problemhantering att vi till minst 50% väljer att fly från gnisslande relationer och äktenskap i stället för att lösa situationen? Är det bättre eller sämre än tidigare och i så fall för vem eller vilka?

Personligen tror jag att en detta kan besvaras av det jag inledde med, problematiken i en utbredd förväxling mellan begreppen kärlek och förälskelse. Detta och att drivkraften i ett förhållande mer och mer övergår till att vara öppet individuell. Och jag säger vare sig att ovan eller detta är negativt eller positivt. Jag är helt neutral så länge vi är öppna mellan varandra.

Jag tror mig veta att en förälskelse kan vara början på kärlek. Och att den oftast handlar om ett tillfälligt rus, då det egentligen bara handlar om en biokemisk reaktion i hjärnan.

Jag har haft förmånen att se trogen livslång kärlek, vilken jag vill hävda bland annat upprätthölls av ömsesidig respekt, vänskap och som uttryck för två människors djupa samhörighet. Så jag tror att det finns.

03 juni 2010

Lättare med okänd

Det är lättare med okända du känner eller ej känner. Det ändrar sig när ni möts.

Om du någonsin varit en person som tycker att det är kul att använda dig av åsikter så kommer du förstå vad jag skriver om. Jag har alltid gillat att ha en massa uppfattningar.

Det som alltid skapar lite svårighet med att ha bestämda åsikter eller upfattningar är om du har en personlig koppling. Jag har flera exempel på detta. En kultur som jag ogillar drivas av en person jag storgillar. En artist jag alltid tyckt var tunn och ytlig är numera en ok artist. Och detta beroende på att jag råkade lära känna artisten. En idrottsperson som var ganska lat är numera en som tar ut allt av det den har som kapacitet. Och detta är bara några exempel. De motsatta finns. Varumärken och individer jag sett upp till fram till dess att jag sett andra sidor.

Så numera tycker jag att det är lika kul att ha åsikter och uppfattningar och ser alltid till att vara beredd att ändra den när jag lärt känna personer eller fler sidor av det.

Schyssta Philippe Model

Jag vet, de är grymt snygga!!!

02 juni 2010

Strasse - Shakespeare was an american

Det var oerhört länge sedan jag tänkte på eller hörde talas om Strasse.

Kändes nästan lite konstigt att lägga upp ett klipp med Strasse
 men här kommer klippet...

Ett par schyssta Sendra

Jag vet, de är grymt snygga!!!

Perceptionisten, Dynamo och Kloka


Ibland kan det vara enkelt och ibland kan det vara svårt. Det är bara att välja.

Ibland kan det var tydligt och ibland kan det vara otydligt. Det är bara att välja.

Att få vara med riktigt bra och behagliga personer handlar för mig bland annat om att perception, energi och klokskap gärna får tillföras.

Jag har dem som vänner och allt annat som bra personer kan ge.

Ni är fina och bra... Perceptionisten, Dynamo och Kloka! Tack!


01 juni 2010

Zen och konsten att sköta en motorcykel

Pelle Blohm nämnde Zen och konsten att sköta en motorcykel på sin blogg och jag mindes plötsligt den gamla favoritboken. Men faktum är att det var så djäkla länge sedan jag läste den att jag bara mindes att den är bra och att jag rekommenderat den till massor av bra människor genom åren.

Jag funderade ett par dagar innan jag öppnade den, de senaste åren har jag gjort misstaget att läsa om böcker eller se om filmer som minnet säger var bra. Hur som haver, nu har jag sträckläst den igen.

Jag är enormt glad att jag öppnade och läste den igen. Även idag, boken kom 1974, så är Zen och konsten att sköta en motorcykel enormt bra, och jag tror att alla – om man skaffar sig rätt inställning – kan få ut något av boken. Jag tror inte att alla blir bättre människor av att läsa boken, men jag vet att jag minns nu att den har gett mig chansen att agera annorlunda. Redan i förordet visar den att det finns två sätt att läsa den här boken – rätt och fel. Fel sätt är att tro att man ska få något lättsmält motorcykeläventyr. Rätt sätt är att man läser den med inställningen att få en lektion i hur man kan se på livet, världen och sig själv.

Den handlar om en pappa och hans son som ger sig ut på en resa över kontinenten och genom knepiga resmål. Till en början har de sällskap men sen blir det bara de två. Samtidigt som fadern förklarar filosofi för läsaren så jagar han ett spöke, eller en idé som visar sig svårfångad.
Zen och konsten att sköta en motorcykel är verkligen en möjlighet till lektion i filosofi. Författaren Robert M. Pirsig blandar fiktion och filosofi till något man kan ta till sig av. Det mest givande och roligaste med boken tycker jag är idéerna, och på sättet som pedagogik och retorik framstår och presenteras.

Jag mindes det som att det var en bok med svårt språk, men så var det ej nuförtiden. Språket är lätt att hänga med i, så även tankegångar och begrepp. Jag fick även en behaglig repris i hur ogärna jag släppte ifrån mig boken.

Tack för påminnelsen Pelle! Ni som läser detta... Läs eller lyssna på den!!!

Dagens Bowie - Chamelion Icon

Lilla Örebro bar & kök

Kusinen har bott där. LMS med den Vackra bor där. Jag kallar det kärleksfullt för Truck Drivers City, kan berätta varför en annan gång. Enda två anledningarna att jag gillar Örebro är egentligen LMS och den Vackra. Och i och med att de har en aldeles speciell plats i hjärtat så har Truck Drivers City fått det per automatik. Det enda som jag riktigt gillat med TDC var butiken Debut när de hade mycket RA-RE för några år sedan, och den asiatiska restaurangen då den var hipp och fiket som jag tror heter Hvila eller något liknande.

De senaste gångerna jag varit i TDC har innehållit ett besök på Lilla Örebro bar & kök. Som jag skrivit tidigare så hittar jag gärna en favoritrestaurang i varje stad. Detta är favoriten i Örebro.

Lilla Örebro är en slags citykvarterskrog med schysst käk, trevlig personal och sköna lokaler. Det är ganska mycket svenska smaker på köket och det finns färglada drinkar för den som gillar det.

Lilla Örebro ligger på Köpmangatan 10 och här hittar du länken till dem Lilla Örebro

31 maj 2010

Happy Birthday Clint!




En av de riktigt stora fyller 80 år idag.
Hipp Hipp Hurra!
Snart är det få av de riktigt stora kvar


Lustans på Forever Young

Nu är det klart att även Lustans kommer vara med på Forever Young i sommar.

Om jag behöver beskriva Lustans Lakejer för dig så kan du sluta läsa nu. En sak är solklar, för oss som växte upp denna tiden så hade alla en åsikt om dem.


Just nu jobbar Kinde med sitt nya album samt skriver texter till Orups kommande album.

Jag har ingen koll på vilka de andra i bandet kommer vara. Kanske kan du hitta det själv eller på Forever Young. Lustans kommer vara med på samtliga sex spelningar.

Reklamfilm - Döm inte för snabbt

30 maj 2010

Cowboys i Prag

En bit upp ovanför den berömda bron i Prag ligger restaurangen Cowboys. Vi var ett stort gäng som bokat bord med Mästaren i spetsen. Mästaren åker någon gång per år till Prag och var den som tog ansvaret för det stora sällskapet.
Cowboys visade sig vara ett fantastiskt ställe som du knappt ser ingången till från den smala gatan och när du knallar in så består entrén av en stor skålliknande disk i koskinn. Innanför denna kul entré väntar dig såväl stora källarrrum som trappan upp till taket som är byggt i olika etage. På bilden ser du en del av den fantastiska utsikt som går att njuta av från Cowboys Top Floor.

Du kan ha sett att när jag skriver om mina favoritrestauranger så är jag mån om hela upplevelsen och att det enda jag aldrig kan tumma på är känslan personalen skapar. När jag skall rekommendera en restaurang i Prag är det värre. Det går ej att ta med som en komponent i Prags restaurangers fall. Servicen är mer otrevlig än befintlig.


Cowboys skall du definitivt besöka om du hamnar i Prag. Det är coolt, vackert, snyggt och mycket mer. Maten är god och utbytet varierat. Cowboys ägs av Kampagroup. Du hittar alla Kampagroups restauranger på kampagroup.com

NOLITA - Den är grymt cool

Denna kom förra året från NOLITA och alla ni tjejer som inte köpte den bör, lär och får ångra sig...