Som mest förväntansfull var jag när två varumärken som jag alltid varit
fylld av beundran för skulle dra igång ett gemensamt bolag ned ett nytt fokus.
Fantastiska och svenska Ericsson med sin anrika historia skulle bilda Sony
Ericsson tillsammans med det enorma Sony.
Det skulle vara en hälftenägd juridisk enhet med ett nytt och modernt
varumärke som verkligen skulle börja från noll. De skulle ta det bästa från två
enormt kompetenta utvecklingsbolag med enorm erfarenhet och bygga detta nya.
Vad hände då? Jo, det blev ett bolag som periodvis gått upp och periodvis ned
och som därmed imponerande snabbt blev precis som många andra bolag.
Men det som jag undrar över och är ledsen över är att det byggdes upp
enligt precis samma modell som alla andra bolag alltid byggts. Alla begreppen
och alla titlar, avdelningar, belöningssystem, divisioner och begrepp blev
desamma som det alltid varit.
Varför tog ingen chansen? Tog chansen att strukturera det helt annorlunda?
Att kunderna eller de anställda skulle kopplas hårdare eller att
betalningsmodellerna skulle se annorlunda ut? Gick det för fort? Var agendan
fel eller samma som den alltid är? Varför finns det en R&D-avdelning?
Varför finns det Key Account Managers?
Om någon har svaret på bara en av dessa frågor så skulle jag vara enormt
tacksam.
Är det så att bolagsstrukturer från början har sitt ursprung ur religion
eller militär organisation? De organisationerna skapades ju knappast för att
det skulle finnas initiativfyllda individer eller tänkande människor. Var kommer
organisationsstrukturer och organisationslära från annars? De är ju helt ineffektiva.
Och vem fasen var det som började
rita bolag som pyramider med en kvadrat med VD:n högst upp och sedan fler och
fler boxar som blir större desto närmre riktig nytta du kommer?
1 kommentar:
Därför att det inte är viktigt med långsiktighet utan bygger på kontroll
A Wall
Skicka en kommentar