Minnet sa mig att
den var ganska spännande och jag har inte sett den sedan året den kom. Hade för
mig att Patrick Bergin var otäckt tokig, att Julia Roberts gjorde grym insats och
att det var en annan slimig kille inblandad… Och så det där strandhuset, en
vigselring i en toa, en dold simtalang, krossad strandlampa och en egentligen
helt vansinnigt galen Eric Roberts. Mindes det som en bra film.
Efter att ha sett
Sova med fienden igen för första gången på 20 år så konstaterar jag att detta skulle kunna
vara en film som rent storymässigt skulle kunna var gjord på 50-talet eller
just idag. Så förutsägbar och en alla de filmer som gjorde att vi visste att
den döda skurken reste sig minst en gång och att riktigt onda alltid är
oförklarligt rika och står pall för allt,
Men efter att ha
sett den sp konstaterar jag även att filmer verkligen har bäst före datum. Att
det filmer inspelade det årtiondet idag känns helt out of date. Den andra starka
reflektionen var att grannen som var dramalärare verkligen gav mig kalla kårar
då och nästan än mer idag. Skitslimig.
Än en gång
konstaterar MrRaRe att jag sett de flesta filmerna flera gånger men att det ska
struntas i filmer som jag sett som liten eller mycket yngre.
2 kommentarer:
Den dag jag blir förvissad om att Eric Roberts är en trevlig person så kommer jag att skriva ett personligt brev till ordförande i Oscars Acadamy'n och erkänna honom som världens bästa skådespelare...annars vidhåller jag min (o-)insiktsfulla övertygelse att han är ett totalt rövhål!
R.S
Du kommer aldrig behöva skriva det brevet:)
MrRaRe
Skicka en kommentar