Vär finner du spellistan från lördagens spelning i Vancouver. Han hälsar så gott!
Visar inlägg med etikett Bryan Ferry. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bryan Ferry. Visa alla inlägg
06 april 2014
30 april 2013
29 april 2013
9 1/2 weeks
Den gamla rullen som påverkade ett par generationer. Och den skapades på den tiden på Mickey Rourke och Kim Basinger var två praktexemplar som kunde skådespela.
25 december 2012
09 december 2012
28 november 2012
28 augusti 2012
03 februari 2012
31 maj 2011
Vilken fantastiskt bra Ferry-kväll
Alla ni som bor i Little Village och inte var på hans konsert på Kaninparken i fredags... Shame on you! Congrats till er som var där!
Detta var en perfekt och vacker spelning, ljudmattorna snurrar fortfarande i min skalle.
Jag har varit på Ferry och Roxy massor av gånger i flera länder. Och med den bakgrunden var det märkligt att gå till Kaninparken totalt utan förväntningar. När det var tjugo minuter kvar tills legenden skulle komma in så var det halvfullt runt scenen och en mina vänner sa att det började kännas som oförskämt mot Ferry. Ljust med regtugn himmel, skulle detta kanske bli pinsamt?
Så klev bandet och ljudälskaren Ferry in. I samma ögonblick som de klev in så insåg jag att det fanns en koppling mellan Ferry och Kaninparken som jag aldrig tänkt på. Jag var på Kaninparken med en flicka, jag nog var så kallat kär i, och var så nöjd och lycklig när Pariserhjulet stannade med oss två ensamma i en korg. Och låten som snurrade under det stoppet var Tokyo Joe med Ferry. Jag minns och vet att jag snodde den skivan av syrran omedelbart efter upplevelsen i Pariserhjulet. När den tanken var slut så var Ferry igång...
Oräkneliga gånger under konserten sa jag Wow och Fuck under denna våldsamt vackra, varierade, välrepeterade och snygga spelning. Allt satt där det skulle. Jag är på något sätt övertygad om att Ferry njuter än mer än vad vi i publiken gör. Han vill lyssna på vackra ljud varierade med solon och musikaliska samklanger. Han släpper fram de andra musikerna utan att göra en stor sak av det. Han är sansat cool nog att sätta sig vid klaviaturen vid det som för många är huvudnumret, Avalon. Mitt i den relativt höga medelåldern i publiken så var det en fröjd att lyssna in och njuta av saxofonistens aura och gitarristens glittrande plockande.
Jag lovar att återkomma med vad alla i bandet heter, har namnaffasi när jag skriver nu. Organist, två gitarrister, saxofonist, två doa, Ferry och basisten. Mumma! När sista extranumrets sista ackord mjukt tonar bort så inser jag att det är ljust ute. Ferry har lyckats hålla min hjärna i varm lyxighet och fyllt mig med plockande snygga toner.
TACK Bryan Ferry, kom tillbaka. Du är bättre än någonsin!
Här kan du läsa recension på GP.se
Mer om Bryan Ferry här
Jag har varit på Ferry och Roxy massor av gånger i flera länder. Och med den bakgrunden var det märkligt att gå till Kaninparken totalt utan förväntningar. När det var tjugo minuter kvar tills legenden skulle komma in så var det halvfullt runt scenen och en mina vänner sa att det började kännas som oförskämt mot Ferry. Ljust med regtugn himmel, skulle detta kanske bli pinsamt?
Så klev bandet och ljudälskaren Ferry in. I samma ögonblick som de klev in så insåg jag att det fanns en koppling mellan Ferry och Kaninparken som jag aldrig tänkt på. Jag var på Kaninparken med en flicka, jag nog var så kallat kär i, och var så nöjd och lycklig när Pariserhjulet stannade med oss två ensamma i en korg. Och låten som snurrade under det stoppet var Tokyo Joe med Ferry. Jag minns och vet att jag snodde den skivan av syrran omedelbart efter upplevelsen i Pariserhjulet. När den tanken var slut så var Ferry igång...
Oräkneliga gånger under konserten sa jag Wow och Fuck under denna våldsamt vackra, varierade, välrepeterade och snygga spelning. Allt satt där det skulle. Jag är på något sätt övertygad om att Ferry njuter än mer än vad vi i publiken gör. Han vill lyssna på vackra ljud varierade med solon och musikaliska samklanger. Han släpper fram de andra musikerna utan att göra en stor sak av det. Han är sansat cool nog att sätta sig vid klaviaturen vid det som för många är huvudnumret, Avalon. Mitt i den relativt höga medelåldern i publiken så var det en fröjd att lyssna in och njuta av saxofonistens aura och gitarristens glittrande plockande.
Jag lovar att återkomma med vad alla i bandet heter, har namnaffasi när jag skriver nu. Organist, två gitarrister, saxofonist, två doa, Ferry och basisten. Mumma! När sista extranumrets sista ackord mjukt tonar bort så inser jag att det är ljust ute. Ferry har lyckats hålla min hjärna i varm lyxighet och fyllt mig med plockande snygga toner.
TACK Bryan Ferry, kom tillbaka. Du är bättre än någonsin!
Här kan du läsa recension på GP.se
Mer om Bryan Ferry här
15 maj 2011
Bryan Ferry om tankarna bakom Olympia
Nile Rodgers, Rhett Davies och Bryan Ferry kort om tankarna med nya albumet Olympia.
09 maj 2011
Snart kommer Bryan Ferry...
Det är dags för dig att börja plugga på det som väntar. Från Bryan Ferry's nya platta Olympia är här You can dance...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



