Jag lyssnade på en dialog på flygplatsen som fick mig att spy och riktigt känna stanken av förr.
Det var två damer, som hämtade ur Solsidan, som diskuterade vackra svenska flickor och vad synd det var att de blev allt färre. Och riktmärket var blondheten och de blå ögonen. Själva var de i mellan fyrtio- och sextioårsåldern, hade fyllda läppar, nypumpade lökar och i största allmänhet nysträckta i det solarieoranga hullet. Vackra svenskor...!
