Jag bara saknar dig!

Som sagt, flera gånger... Ibland kommer den på mig. Nu är det din födelsedag på söndag. Du skulle fyllt ytterligare ett år då. Jag vet inte vad det var som triggade den där känslan denna gången. Den där känslan som jag skrivit om tidigare och som känns lite vackert skön och samtidigt gör en del, på ett bra sätt, ont. Kan något göra vackert ont? Ikväll bara väller det fram och får mig att känna saknad av trygghet. Och det är egentligen något som jag har massor av mitt i min nyfikenhet och rastlöshet.

Är det bara sorg och saknad? Eller är det något mer som gör mig stum i bröstkorgen, torr i halsen, tom och tyst? Vad är det som snurrar till och vad var det som triggade?

Inget av det är viktigt, för det är varmt och vackert. Och jag vet vad den betyder kompis, jag bara saknar dig!