#thankyou

Du vet om det är dig jag menar...

Du är kollegorna till mig 

Du är en av De Hängivna, och då speciellt en av dem som står där uppe och alltid är med borta

Du är C & a

Du är Stylisten eller Fixaren

Du är Rockstjärnan eller LMS

Du där Min Lilla

Du är David Bowie

Du är Lenny Kravitz

Du är en sådan rackarns mängd med människor, varav några av er nämndes mer specifikt ovan...

Thank you!

A daily Bowie

För mina frekventa följare LMS och Rockstjärnan så vet jag att få saker glädjer dem så enormt mycket som dessa bilder på David Bowie. Delvis därför jag lägger upp dem så frekvent. Och ni vet att jag gör allt för mina läsare, följare och besökare. Och då menar jag ALLT!

Lite läge att förklara

Jag har haft dåligt samvete för att jag inte publicerat lika mycket som jag brukar. Och framförallt har jag dåligt samvete till ett par personer, primärt LMS och Rockstjärnan.

Jag har haft halvfärdiga inlägg som egentligen hade varit oerhört lätta att fixa till och publicera på vägen sedan en period i maj. Det har inte blivit av, annat har varit viktigare. Nu är dock alla de gamla och ett par nya inlägg publicerade.

Jag träffade Rockstjärnan ikväll och han tyckte verkligen att det var skönt att jag slutat publicera och några dagar tidigare poängterade LMS att jag gjort rätt som inte varit lika aktiv.

Jag tog dock ett svep ikvääll mellan jobbgrejer från Hotel Amaranten och publicerade.

Rätt eller fel vette fasen, fast någon nytta är det alltid med att vara manisk.

Så till alla er andra som varit inne varje dag och kollat efter inlägg, nu är de på plats och fler kommer framåt.

Konstaterar att jag har tur

Den 20 april skrev jag detta i notes...

Visst finns det saker som kunde varit än bättre eller en del bättre, men jag har allt en djävla tur. Det är något jag konstaterar när jag sitter i majestätisk och vilsam ensamhet vid mitt höga köksbord.

Att det är skönt och viktigt att konstatera en dag som denna är en ynnest och en förmån som jag blev enormt varse så fort jag kom hem ikväll.

Jag har haft en fantastisk dag på det så kallade jobbet, jag har varit inne hos mina helt enorma vänner, Stylisten och Fixaren, och belönat mig själv med enormt snygga grejer.

Jag lyckades t.o.m. Få med Stylisten och Fixaren för att äta på ett av våra favoritställen. En fredagskväll... När de stänger en fredag så brukar de mer än någon jag känner vilja gå hem till sofforna, men de följde med. När jag kom till butiken så var jag helt slut, men så kom kostymen, brillorna och ringen fram och då blev jag pigg och gick i spinn.

Jag skulle ju berätta att jag har tur... Det har jag, jag har så fina vänner inom och utom Avlånga Landet. Sådana där vänner du inte behöver, men skulle vilka vara med dygnet runt och ändå kan vara ifrån flera år utan att börja om. Jag har fina, riktiga och bra personer runt mig på dagtid. Jag har inget jobb utan bara gör kul saker. Jag får förtroenden att göra saker som jag aldrig letat aktivt efter. Jag har Min Lilla, mina syskon och syskonbarn. Jag trivs som en fisk med The Enormous Wardrobe i takt med att det blir renare och finare för varje vecka.

Jag har helt enkelt en djävla tur, bara konstaterar det.

Det djäkliga är att jag vet att det kommer bli än bättre, bakom hörnet finns det alltid något oväntat som väntar...

Vit till A, röd till M'

Här är den lilla rackaren från Geneva, köpte den på Pause i Stockholm för ett tag sedan när LMS och jag var ute och knallade och gjorde staden på vårt vis...

Och veckan efter blev det en röd till vackra M!

Två lägen

Fick för ett tag sedan reda på att jag har två lägen i livet, jag presterar eller förbereder mig för prestation. Kanske inget unikt för personer och människor, men för mig var det en nyhet och en sak som gjorde att jag fick ett uppvaknande.

Den som sa det är en riktigt viktig person och hon var väligt tydlig med det.

Jag har ju ingen aning om hur andra människor fungerar, för mig var detta ett uppvaknande och gav mig en tydlig chans till aning om hur jag faktiskt egentligen eventuellt fungerar.

Inser faktiskt att även när jag säger att jag vilar mig så håller jag på att förbereder mig, så även när jag skriver denna texten. Jag vet precis vad jag sitter och tänker på och fokuserar på. Och efter denna kommentaren och detta påståendet från Stylisten så har jag valt att det just nu är sanningen. Och kanske kommer jag vara tackam för det om ett tag. För jag är med om en sak just nu som påverkar mig och som gör att jag ska göra som jag känner samtidigt som jag ska ha all den klokhet jag kan uppbringa påkopplad.

T.o.m. när tangenterna smattrar till dessa spontana raderna och funderingarna så går hjärnan på högvarv och är fokuserad på en helt annan sak. Egentligen inget som är intressant för en endaste människa att läsa här om, men jag vet att jag vill ha denna texten nedskriven för att kunna läsa den senare eller om ett tag.

Så medvetenheten om att jag kanske kommer tro att jag var pårökt när jag skrev detta, om jag läser detta om ett tag, den är hög. Och känslan av att det ändå ska skrivas ned för att publiceras om en stund, den är stark.

Fast ju nu fick jag ett text från Rockstjärnan och kommer därmed att springa från iPaden, denna terapeutiska text och hotellrummet en stund, tydligen så ska vi till Götgatan för en matbit. Så jag låter denna texten vila och sedan kommer jag fortsätta där jag är nu. Frågan är om jag kommer ha berättat för Rockstjärnan när jag kommer tillbaka till denna texten om en stund...

Nu är jag tillbaka... Det tog två dagar... Såg fram emot dygnet efter att ovan skrev och glömde helt enkelt av att fortsätta skriva. Jag sa till Rockstjärnan hur läget var och fick raka kloka och omtänksamma råd tillbaka. Och jag tog med mig dem till den viktiga dagen och dygnet.

Och nu är denna texten slut.

Ska bli spännande att läsa den i sin helhet om ett tag eller en tid.

Allt kommer...

Har haft ett dygn med LMS i Den Stora Staden, denna gången helt utan Rockstjärnan. Rockstjärnan var helt enkelt upptagen, han hade andra åtaganden.

Ett dygn som bestod av lite promenad, lite mat, java i massor och en del mer promenerande och så blev det för ståss en del handlat... Böcker, tangentbordet till iPaden som invigs med denna texten, en tavla, fotoböcker och en ny Geneva-högtalare. Geneva-högtalaren handlades in på Pause, som var en ny upplevelse för mig. Grymt trevliga ägare och personal, de var både lättsamma och kunniga. En av dem såg ut som killen som var med i filmen och spelade Bröllopsfotografen, snabbt konstaterat av LMS. Och dessutom sprang vi iväg och lyssnade på J, som alltid berättar allt på en gång samtidigt som hon har järnkoll på detaljer. Jag skulle inte vilja vara J, inte orka med henne i längden, men hon är fantastisk. LMS och jag hade samma uppfattning om J.

Det är precis sådana här dygn då kanske LMS, eller i andra fall andra, kanske inte förstår hur viktiga denna typ av dygn är för mig. Jag är helt beroende av dessa tanke- och umgängesdygn och lever länge på dem. De gör att jag utvecklas. Jag hör allt i form av personlig feedback och annat och efter ett sådant här dygn så blir allt fullständigt torrtumlat. Både det som har med min egen person, omvärlden och den andra personen att göra. Och när jag skriver denna texten så sitter jag och vränger in och ut på allt som har sagt, och det gör jag alltid oavsett vad det är som sagts. Det är såväl en medveten vana som ett behov drivet av lusten till utveckling baserad på ifrågasättande.

Detta dygn gav precis den typ av rakhet och tankar från LMS som var det jag hade behov av och behövde höra. Kan ibland tänka att LMS tror att jag inte hör eller noterar, men speciellt några tankar tas med från denna gången. Tankar som han uttalade den första kvällen efter att vi lämnat de andra då han och jag fick sitta själva och småsnacka.

Tack LMS, du är mycket viktigare än du förstår och tror, jag lyssnar inte på så många, du är en av de jag tar till mig av. Och jag hade meddelat dig i förväg att jag behövde prata av mig. Tack!

Nu återgår jag till torrtumlandet. Det kommer komma ut bättre och torrare tankar efteråt.

Perfekt present till LMS

Ge en sådan här till LMS någon! Eller allra helst flera stycken. Och det dka vara svåra omslag så att han verkar lite svår. Så kommer det vara lättare för honom att använda den Kindle han snart kommer köpa. Han provar en snart (måndag) och sedan kommer han köpa en i smyg...

Några rader

Ibland saknar jag de där riktigt viktiga, de där som bara genom sin närvaro gör t.o.m. mig lugn och tyst när jag umgås med dem. Och när jag skriver ibland så menar jag att jag riktigt innerligt allt som oftast saknar dem.


Hade en sådan lördag förra veckan. Smög runt i Little Village och hade en dag då byn verkligen kändes som den kan göra när jag tänker ärligt på och om den.


Den lördagen gav mig vid handen att det är så att mina veckodagar i Little Village ägnas åt ett så kallat jobb med en massa fantastiska människor och att helgerna blir än mer trivsamma med en annan mer privat men ack så viktig krets. Hade dock inte riktigt tillgång till de fantastiska denna lördag och min längtan efter en del andra blev påträngande. Jag ville verkligen att LMS, Rockstjärnan och några till skulle finnas nära så att vi kunde ta en riktig långfika eller en lång middag med givande diskussioner. 


Sånt är bra att känna ibland och allt som oftast.

Elledningar

Vem har sagt att elledningar behöver vara fula? Skulle vara trevligt med elstolpar som dessa längs vägarna. Jag tror t.ex. att LMS skulle tycka att detta var trevligt? Du kör ju så mycket på våra landsvägar...!

Citat om godis

"Kemikaliegott, det är det som är grejen" 
LMS om godis i allmänhet och skumtomtar i synnerhet

 

Ja, jag vet...

Snart kommer någon eller några av er kanske säga till att det varit för mycket videoklipp och för mycket Bowie de senaste dagarna.


Fast, du behöver inte säga till, jag vet att jag bara får fullständiga febertoppar med Bowie. 


Jag bara behöver detta frosseri i hans skapelse, uppenbarelse och likamen. Behöver gå varm på allt om och av Bowie då och då. Du får tänka på och respekt för att jag under delar av min uppväxt så smått har inbillat mig att han kunde vara förälder till mig och att han bara adopterat bort mig. Och på sätt och vis har han ju faktiskt varit min storebrorsa sedan jag var sju år. Inser när jag skriver dessa rader att han och jag faktiskt är besläktade eller i alla fall mer nära än de flesta syskon och släktingar någonsin är. 


Så "bare with me"! Det kommer komma fler sådana här ryck... För alla vill vara... DB!

 Hannelore Knuts och Diana Meszaros 

Tilda Swinton

Tilda Swinton igen 

Tilda Swinton en sista gång

David Bowie & The Arcade Fire - Wake Up

Och LMS har hört av sig och tycker att det är för lite Bowie. Jag tycker att det börjar bli lite mycket men tänker att jag vill lyda trogna besökare... Så därför taar jag ett klipp med Arcade Fire och The All Mighty Bowie... 

Annars förstår du en annan dag...

Detta är ett andra intro till att jag kommer skriva massor och visa ett oändligt antal bilder från ett för mig nytt varumärke, massor av gånger framåt...


Om du kan ta reda på vilket varumärke jag menar så blir jag enormt imponerad. Du har, i och för sig och var för sig, tre bilder att ta avstamp i nedan. Samt ett tidigare inlägg. Så det går att ta reda på. Fixaren vet svaret... Rockstjärnan vet svaret... LMS borde veta svaret... För att W19 har grejerna... Och att det är tecknade serier beror på att skaparen till kläderna är serietecknare.


Lycka till och försök att klara av stressen fram tills att jag avslöjar varumärkets namn... Puss!