Finns inget svennigare…x 2

Jag fick en fråga för ett tag sedan kring vad det svennigaste jag vet är... För en generation så betyder det en bonnig tönt och för en annan generation betyder det en svensk. Mitt svar blev svaret på den maximala kombinationen av vad båda generationerna tycker. Dessutom representerar mitt svar den totala fördumningen, en del av dem kallar sig "Goa Gubbar".

Best of Bowie

Skönt att leverera lite om Bowie till er. En kollega sade precis till mig att han vill veta vilka Bowies bästa låtar är. Det spontana svaret blev:
Sorrow
Changes
Life on Mars
Alladin Sane
The man who sold the world
All the young dudes
Bring me the disco King
The Jean Genie
Du kan vara helt säker på att det dyker upp mer grejer och funderingar kring Bowie. Alla pratar om honom jämnt.

Avlånga landet står still…

Jag tittade på ett av det avlånga landets befolknings favoritprogram i lördags "Lallarkväll med textning och rösta en gång till". Nja, åtminstone såg jag snabbvisningen av lallandet precis när jag kom hem till The Fabolous Family med pasta från källarrestaurangen vid mitt hus.
Helgen innan förändrades hela min favoritrestaurang när det kom gäster som hade tittat på detta spektaklet live på inomhuskomplexrundeln dit.

Jag blir helt enkelt fascinerad av att detta kan uppta personers och deras nära och käras tid. Lyssnade uppenbarligen bara några par sekunder per låt och skakade bara på huvudet efter genomlyssningen. Jag gillar ju bra musik. Här fick jag snabbt se Silly och Pussy, Mark Kulio, Wannabe Europé, en Jöns, en liten som är ett år äldre och vilka mer det nu var…

Detta är och har alltid varit riktigt uselt och att jag tycker att människor skall umgås med varandra istället för att stötta detta lallande med sina surt förvärvade slantar?

Sicilianaren som bor i Rom

Sprang på en skön person häromdagen på La Fira.
Mockaskor, manchesterbyxor, mockaskärp, randig skjorta med vinröd och blå slips, sportjacka med tjock kavaj utanpå och givetvis mathade skarfen med resten av kläderna inklusive strumporna. Klockan då, ja givetvis var den stor med orange armband. Självklart hade han även tjockt hår med gråa inslag och ett rejält skäggstubb. Han hade jobbat för svenska telekomföretag i många år och gjorde det fortfarande.
Vilken land han kom ifrån...svårt!
Vi hade en suverän diskussion med gestikulerande händer, skratt och allvar gällande allt från svenska företag, RaRe (givetvis hade han koll på Flash and Partners), Rom, Reggio Callabria, Sicilien, mat, vin, hur bra det var att göra affärer med svenskar och den fantastiska Zlatan. Dessutom kom vi till det som för honom personifierade Sverige - Nils Liedholm. Han hade enorm och positiv respekt för Signore Liedholm. Jag brassade av all passion som jag har för detta land för att jag ville det och verkligen trivs där. För kulturen, historiken, Rom, Sicilien, att alla är välklädda, hur mycket viktigare det är att maten och kläderna funkar än någon annanstans jag varit, att jag skall flytta dit så småningom…ja allt.

Det var upplyftande att träffa denna Sicilianare som valt att bo i Rom. Det är alltid ett nöje att träffa denna typen av personer, i synnerhet när de är italienare.

Detta är konst, ej reklam:)

http://www.facebook.com/pages/RA-RE/29553924575?ref=ts#/video/video.php?v=1070771179221

Jag vet att du tror...

Kommunikation kan vara lättare än vi tror.
Kommunikation går att göra hur svårt som helst.
Enkelheten är det fokus som är kul.

För några år sedan svarade en kollega mig..."Jag vet att du tror att du förstod vad jag sade, jag är dock ej helt säker på att det du hörde var det jag menade...".

Sedan tittade han på mig lugnt men allvarligt. Jag bad honom att repetera vad han sagt, skrev ned den, lärde in den, lärde mig den och försöker sedan dess att minnas den genom att verifiera hur någon uppfattat det jag sagt.

Du är en Dino

Jag och några kamrater var och lyssnade på dig för ett tag sedan och jag kommer aldrig framföra det jag tycker om dig till dig. För du är ej viktig. Du är verkligen full av dig själv. Du är en förlegad typ av person.

One of a kind!

Det finns bara en Prinsessan. Säkert finns det många prinsessor, men bara en i bestämd form singularis. Jag har hört andra pojkar, män, herrar och töntar använda denna benämning på kvinnor, tjejer och flickor, men det finns faktiskt bara en. Detta vill jag göra klart för dig som läser detta.

Jag tror inte på det traditionella förhållandet och jag tror inte på att lova varandra en massa saker och boka en massa grejer.

För några år sedan var vi ute en kväll på ett av de bästa ställen som funnits. Ett sådant där ställe som är som Harlequin och Dejan i Göteborg var en gång i tiden. Jag och Ekonomen gled runt och till slut satte jag mig i en soffa och bara njöt. Över kanten på soffan hoppade plötsligt en vacker tjej i en fantastisk klänning, jag kände igen henne omedelbart. Ett par veckor tidigare hade hon kommit fram till mig på en nattklubb och sagt; "Varför är alla snygga killar med smak gay?”, och sedan gick hon. Denna gången gled hon ned i mitt knä och sade: ”Jag är inte ute efter något långvarigt förhållande”.

Nu har det gått några är sedan detta hände och det finns ingen viktigare människa i hela världen för mig. Fram växer den person som över tid blivit och är den enda jag tycker är lika riktigt och äkta vacker inifrån och ut som hon är det utifrån och in. Dessutom är det den enda personen som kan få mig riktigt pigg, lugn och glad oavsett hur trött jag kan vara.

Idag var ett bra exempel. Mr RaRe var trött och välklädd samt fortfarande kvar på jobbet. Sliten, riktigt sliten. Så fort Prinsessan ringde och ville att vi skulle gå med några av hennes kompisar på afterwork vaknade hela MrRaRe’s själ till liv. Så är det alltid med Prinsessan. Jag avvaktade dock tills hennes kompisar skulle lämna Afterwork-stället och tog hand om Prinsessan när de andra gått. Vi gick till vår restaurang och bara njöt av varandras sällskap. Det är oerhört lätt att njuta av Prinsessans sällskap oavsett när och hur vi träffas. Tänk dig själv den vackraste kvinnan i världen som ser enormt lycklig ut oavsett det gäller att det kommer in en oemotståndlig efterrätt eller då du ger henne en klänning från RaRe till henne. Hon bara skiner upp...

Det är helt enkelt en helt unik människa som kanske numera är den enda som kan få mig att skita i alla de prioriteringar och principer jag annars lever efter.

Jag kommer berätta lite mer om Prinsessan längre fram. Inte just nu för då växer hon för snabbt!

Mest fantastiskt är att vi aldrig har och aldrig kommer att bestämma något om något. Prinsessan har MrRaRe för evigt!

David Beckham är Respekt

Såg en halvlek på Spanien mot England i veckan. Fantastisk fotboll av Spanien var en sak som gick att konstatera. Fattade även vad jag läste på http://www.blohm.se/ om för ett tag sedan. Pelle skrev om David Beckham på sin blogg och hyllade honom. Min reflektion efter att ha läst det och sett ovan match är: "Vilken helt fantastisk idrottsman han alltid visar sig vara! Så även i denna träningsmatch. David Beckham, RESPEKT!"

Asia de Cuba

Fick en fråga av några vänner som skall till London för andra gången på kort tid. De hade följt mitt råd nedan och gått på Smith of Smithfields och gillade det skarpt. Nu skall de till London igen och jag tänker beskriva ett fantastiskt ställe som jag tycker att de skall gå på denna gången. Detta är ett ställe som du som läser det här bara skall besöka under ett besök eller en vistelse i London. Har du lite mer pengar att spendera på en fantastisk upplevelse skall du ta och ägna tid och mycket njutning på Asia de Cuba. En helt fantastisk restaurang i bottenplanet på ett av de senaste årens så populära designhotellen. Just detta och denna designad av Philippe Starck. Jag har varit här många gånger såväl privat som i affärssammanhang. En gång var jag faktiskt här med min egen Julia Roberts. Asia de Cuba är värt varenda pund, tugga och klunk. Ögat och hjärtat får sitt även de. Gå dit! Du finner det på 45 St Martins Lane i Covent Garden. Mixade asiatiska rätter med kubanska kryddor. Gå dit långt innan du har bordsreservationen, loungen för drinken innan maten är obetalbar. Try Asia de Cuba, you will love it!

Im in the front - therefore I must be David Bowie

Jag vet att ni vet... Finns inget som kan få mig att gå igång mer...Och när han vid bandpresentationen kläcker denna...http://www.youtube.com/watch?v=9GljaNHyT2E

Intressant fråga från perceptionisten

Vilken enskild källa är den du får mest koll på läget genom? Perceptionisten var den som hjälpte mig att förstå att alla är det sista de har gjort. Nu dök Perceptionisten på mig och undrade var jag fick mest inspiration, kunskap och idéer ifrån. Som vanligt, och utan att han vet det, så har hjärnan varit igång sedan dess. Jag vet att han kan ha syftat på någon webbplats. Just nu lutar jag åt att det är den mängd av möten mellan människor som fyller min tillvaro som är den främsta källan. Han är en bra frågeställare perceptionisten. Om några dagar så skall jag svara honom. Och hur är det för dig som läser detta? Vilken är den enskilda källan du får mest koll på läget genom?

Får jag följa med och faxa?

För ett par år sedan skulle jag göra något mycket ovanligt på kontoret. Jag skulle skicka ett fax. Det är numera endast tyska och amerikanske kunder som vill ha vissa dokument, som bekräftelser och annat, skickade per fax. Vi har en ganska snygg fax och uppenbarligen ett ut- och ingående lina. Jag vet ej numret och det finns ej med på vare sig footers eller business cards. När denna kund hade bett mig att faxa ett avtal stegade jag bort till faxen med en känsla av att vara förföljd. Italienskan, min kollega, följde tätt efter mig som ett plåster och jag stannade och frågade vad det var. Hon frågade: "Får jag se på när du faxar, jag har nämligen aldrig vare sig sett hur det går till eller gjort det själv?" Hon tittade på när jag lade pappret upp- och ned, bakåfram eller vad det nu är man gör, faxen pep några gånger och pappret gick iväg. Italienskan sade: "Varför scannar du ej in dokumentet och mailar det?".

Veronica Wagner synad

För några dagar sedan råkade jag ha TVn på hemma en vardagskväll. Där var den medelålders mannens intervjuprogram med en cool idrottstjej. Den coola idrottstjejen var Veronica Wagner. Ni vet hon som inte var good enough enligt den Olympiska kommitténs tycke och smak, även om de kallar det för kriterier. Jag träffade henne och hennes genomsköna och duktiga tränare Stefan för tio år sedan. Där satt han då den medelålders gubbsjuka, förmodligen relativt glad över att hon hade kjol, och ställde rätt fåniga och mesiga frågor. Strunt i att han var där, sånt händer. Det intressanta är denna sköna lilla lady Veronica. Känner henne ej men hon gör intryck utifrån hur sorterad och välstrukturerad hon verkar vara i kolan. Dessutom har hon ett skönt och öppet sett som jag uppfattar det. Han satt och pratade om hur förfärad han var över hur e unga behandlades på någon gymnastikskola i Kina. Hon pratade om att om det var möjligt att vara sex år igen så skulle hon ge sig iväg direkt till en sådan skola där de har förmånen att göra det roligaste som finns, träna gymnastik dygnet runt. Han undrade om det inte var jobbigt att hon måste träna så mycket och måste försaka så mycket. Hon förstod ej varför han sade måste, hon ville ju själv. Han undrade om något annat. Hon sade att det var segt i Sverige att alla skall vara grupperade efter ålder i stora grupper, när hon ville synas och utvecklas i egen takt... Grymt skönt med en ung person som varit med om mycket och som har bestämda åsikter. Jag tror att Veronica Wagner är RaRe! Lite klipp (som ligger några dagar) http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=731179&treeId=909281&renderingdepartment=2.757

Life is good!

Först kommer RaRe med en ny sajt och sedan hittar jag bara av en slump denna fantastiska lilla sång av denna gudabenådade varelse. Mina vänner, Life is good! http://www.youtube.com/watch?v=j-wvgmZxbe8&feature=related

RaRe har släppt sin vårsajt

Idag kom den nya versionen av RaRe´s sajt. Fylld med de vårens kollektioner och med en ny design. Njut av kollektionerna och tänk ej på hur sajten fungerar och ser ut. Njut av kollektionen på http://www.ra-re.it/ss2009/