Mitt Paradis

Nej, detta är ej ett inlägg om en gammal Scocco-låt, även om bara rubriken gjorde att jag tog fram den på Spotify.

Detta handlar om en för mig helig plats och det som är mitt Paradis – Frösakull. Frösakull ligger utanför Halmstad mitt emellan Ringenäs och Tylösand. Alla som ej kan Halmstad åker till Tylösand eller Halmstad City, men om de året runt vill vara i en fantastisk miljö och ha närheten till Nordens enda vackra sandstrand så är det Frösakull som gäller. Jag har ägnat hela mitt livs somrar på denna plats. Där finns så enormt mycket minnen. Där finns för mig så upptrampade vägar, så mycket kärlek och ro. Där finns huset, den orörda och vilda trädgården och där finns tystnaden som ger lugnet.

Om du är någon som står mig nära så har du en stående inbjudan till Paradiset. Vi kanske skall ta en helg snart eller i höst och åka ned? Utan program. Och även om de riktiga sommarbutikerna ej längre finns kvar så finns det ett ICA och annat. Men framförallt finns stranden, lugnet och den garanterade vilan.

Skulle du dessutom orka lyssna så kan jag dra hur mycket minnen som helst från sand till stuga. Jag kan berätta om Per, Feffe, Roland, Janne, Urban, Camilla, Felix, Max, Ann, Annika, Christian, Markus, Ulrika, Helena och alla de andra som betytt så mycket. Om kvällarna och nätterna när kioskgänget växt upp och egentligen blivit coola gänget. Jag kan berätta om han som var Krügers man i Indien och som klippte häcken i tropikkläder och mycket mer. Och dessutom kan du få träffa Min Lilla.