05 september 2009

Sannolikhet påverkas av året

Såg en intervju med Jan Guillou på Morgonprogrammet TV4 för någon vecka sedan. Jag har gillat en enda sak han har gjort historiskt och det var den speciella boken Ondskan. Nu är det mycket länge sedan jag läste den, Och det är definitivt en bok jag ej kommer läsa om eftersom den sannolikt ej kommer att vara så bra som jag tyckte den var då.

När jag lyssnade på vad han pratade om så gillade jag hans teori om att vilket år han var född relativt hur världen såg ut när han var tjugofyra år var avgörande.

Ingen revolutionerande tanke men en ganska kul tanke. Den komplexfyllde jägaren Guillou var tjugofyra år 1968. Klart att det hade varit skillnad om han varit tjugofyra år 1948 eller 1958 eller 1978.

Kanske hade vi då sluppit honom eller sett mer av honom. Det får vi aldrig veta. Kul teori dock.

04 september 2009

RaRe för honom

Inte mycket att fundera på. Du bor i ett icke socialt land med grå- och svartklädda. Ta position! Det är ett helt magiskt och fantastiskt kläd- och varumärke. Har inhandlat mycket av höstens grejer och det finns grymma grejer. Det kommer bilder då och då, men lovar ingen frekvens. Alla finns på www.ra-re.it och på RaRe's fansite på FB.

En del har insett

Det finns saker bakom grupper och sammanslutningar som för mig visar att det finns sådana som kallar sig svenskar. Genom att definiera svenskar. Den reklammakare, soldat eller direktör som kommit på slogans i stil med Ett stycken förening, En stad har förhoppningsvis aldrig förstått att den inte bara kommer skapa styrka i de egna leden. Förutsatt att gruppen eller sammanslutningen finns i en stad så finns det bara plats för ett lag eller en viss grupp. Ungefär som när en totalt osympatisk och helt sjuk typ tillsammans med sina lika sjuka gelikar valde en något längre men tydligare dänga. Jag tror att just individerna tillsammans var extremt medvetna om betydelsen av konsekvensen för denna treklav. Det var en central order. Och fan tog verkligen den som ej lydde eller höll med gruppens treklav.

03 september 2009

Göteborgs bästa butik!

Så är det då beslutat. Jag vet att det har varit mycket surr om det i kulliser och på andra bloggar. Pris till Göteborgs bästa privataägda klädbutik kommer delas ut för första gången och året. MrRaRe, den beslutade juryn och sponsorerna har haft möte och nomineringarna startar denna veckan. Jag återkommer med mer information om kriterier och vilka som sitter i juryn. Självklart kommer ni via denna kanalen att kunna hålla er informerade kring framstegen.

02 september 2009

Allt har något gott med sig

Alla påverkas av diskussioner om och faktum av den så kallade Svininfluensen. Det är mycket tråkigt med allt som händer kring den men det finns också en del goda effekter.

Plötsligt har det blivit motiverat och accepterat att påminna och påpeka för andra att de skall tvätta händer, nysa och hosta i armvecket, torka av ordentligt på bord, handtag och dörrar, att tvätta av tangentbord och annat när du använt dem, att ha en sked i godisskålar, jordnötsskålar och annat.

Någon kan tycka att saker som dessa är sunt förnuft... Jag tror snarare att de är goda eller dåliga vanor.

Så det goda med diskussionerna och rädslan för smitta har med sig är att vi alla och envar har chansen att ändra till goda, vettiga och sunda vanor.

RaRe för henne

Prinsessan, Den Vackra, Fresterskan, Pride, Den Vackra Tradern och de andra måste få sitt också. Väck era respektive, vissa saker ingår i en relation!

01 september 2009

Perceptionisten och Bowie

En kväll för ett tag sedan vandrade jag och Perceptionisten till platsen vi oftast är på. Oväntat nog så var samtalsämnet vår gemensamma gud David Bowie. Vi gick och njöt av gamla Bowieminnen och sade än det ena låtnamnet till den andre. Efter en stunds låtkalja började vi prata bland annat den underskattade låten Pallas Athena och då sade Perceptionisten att han faktiskt aldrig ogillat en enda låt med vår gemensamma gud. Han sade det spontant och med en sådan där underbart ärlig stämma som bara hoppade till som ett glädjeskutt. Han förklarade stor kärlek till Bowie med dessa små ord och speciellt på sättet han sade och utryckte dem. Jag blev så tagen av detta att jag faktiskt rakt upp och ned erkände att jag haft svårt eller åtminstone varit lite ambivalent för Bowie då "alla" skulle gilla honom under Let's Dance-perioden. Perceptionisten fortsatte mjukt, utan att kommentera vad jag just sagt, med att säga att det inte spelade någon roll...han kunde inte komma på en enda låt som han inte gillade...

Det är sann kärlek. En rejäl hyllning. Perceptionisten är trogen och lojal på alla sätt, och hans totala beundran av och lojalitet till Bowie är unik.

Snart skall vi träffa Bowie!

31 augusti 2009

Genomblåst i Paradiset

Som du såg i det förrförra inlägget så har jag varit i Paradiset denna helgen. Jag är beroende av Paradiset. Lördagen jag beskrev i nedan inlägg var så otroligt vacker. Vi var även vid Den Storas plats och jag läste texten flera gånger. Jag var självklart även borta vid Rörets plats och satte mig och läste upp texten. Det var fantastiskt skönt och näst in till rituellt.

Söndagen fick jag den där promenaden som har terapeutisk verkan. Ungefär samma promenad genom Minnesland i Paradiset varje gång och dag jag är där. Helt fantastiskt läkande och renande. Denna gången var det som om någon hade hört mig, jag ville verkligen vara helt ensam. Vattnet var i princip halvvägs till sanddynerna, det var soligt och duggregn i och om vartannat och framförallt piskade vinden det stålgrå och vita havet. Och viktigast av allt var som sagt, det fanns bara en person på stranden och det var jag. Jag gick fram- och baklänges, stod stilla, snurrade och bara kastade lugna och tankelösa blickar från horisont ut till strandspetsarna.

En stund, som kanske var en timme, lät jag bara vädret blåsa genom mig medan jag stod still och bara lät vädret ta mig. Obeskrivligt friskt och skönt. Och precis vad MrRaRe och min själ behövde.

De bilderna, ljuden och de tomma tankarna kommer jag leva på länge.

Jag är beroende av Paradiset!

30 augusti 2009

Mitt lag

Då var det dags igen. Dags för en så kallad viktig match. Match i en sport. Denna gången skall Mitt Lag prestera efter en positiv period som kan bli en trend.

Jag har dock aldrig förstått mig på personer som trycker fram saker som att det blir svårt och typiskt laget, kan ej gå tre gånger i rad och annat. Gör de likadant med andra individer de stöttar eller gillar.

Antingen tror du på de, den eller det du gillar eller så kan du skita i det.

Det skall kännas för en, flera eller ett man gillar och att det är förtroende de har. Detta borde innebära att du som själsfrände blir chockad när något ej går vägen och inser att det är ett undantag. Det är omöjligt att det innebär att du blir överraskad över en vinst eller något annat positivt.

De jag har förtroende för är bra i alla lägen och situationer. När något överraskar eller chockar så är det bara att finnas till hands, fortsätta tro, visa det och hjälpa till att justera lite.

29 augusti 2009

Paradiset

Så fort jag kliver in i trädgården sprider sig alltid lugnet i hela kroppen. Axlarna sjunker alltid ned. Ämnena blir alltid få. Det är inte bara min favoritplats, det är Paradiset.

Just denna gången i Paradiset var det prick ett år efter Den Stora kom tillbaka. Den Stora kom tillbaka efter en ofrivillig frånvaro och snart nog det enda han ville var att få komma en sista gång till Paradiset, få den där måltiden han drömt om och sedan få vila. Det var nog så att Den Stora hade bestämt sig, det var dags att få komma hem. Som med så mycket annat så blev det precis så som den Den Stora ville.

Det har runnit många tårar ur mina trötta ögon detta året. Goda och friska sådana, samtidigt som en bra och sorgsen känsla latent har funnits och emellanåt gör sig tydlig och hörd. Men sorgen är vacker och stark.

Den Storas lånade säng finns inte kvar. Vila sker i en annan bädd nu, som förmodligen är mycket bekvämare. De flesta sakerna, tingen och prylarna finns kvar. Min Lilla är mer synlig än någonsin och står ung och rak.

Mitt i Paradiset vilar ett enormt lugn och en trygghet som i sig är det viktigaste Den Stora lämnat oss med. Min Lilla hyllade minnet av Den Stora genom att titta på samma klockradio som för ett år sedan när siffrorna visade 5.21.

Tack kompis! Vet att du saknar oss lite också.

28 augusti 2009

Fixaren

Ibland springer vi på människor som vi spontant bara är enormt förtjusta i. Sådana där personer som har något riktigt gott och genuint riktigt i sig. Fixaren är en sådan.

Du vet den där typen av person som känns som att han lever för andra och tycker att andra är det viktigaste som finns.
Att han heter Fixaren beror på att han är en person som är bra på att fixa saker och som har en förmåga att se och lösa saker.

Jag har inte umgåtts med Fixaren länge, men är helt säker på att vi kommer umgås livet ut.

Nästa steg för Fixaren är att inse sin styrka, låta den komma fram i alla möjliga sammanhang och klädslar och vara lite ego ibland.

Kill-Kram på Dig!

Slumpen

För många år sedan sade Herr Raker en massa bra saker som jag gillade. Klassika uttalanden från Herr Raker är:

- "...problemet med fastighetskrisen var att en massa människor som varit bra på att sälja bilar, fick låna pengar och trodde att det berodde på deras intelligens att börsen gick upp...de säljer bilar nu"

- "Det är alltid dumt att tro att slumpen ej var inblandad och att allt är styrt av en själv...slumpen är alltid med..."

- "Om du får en fråga där det förväntas ett strategisk svar så ge ett strategiskt svar...men lägg till att det beror på... och dessutom styr du ej slumpens förlopp"

Herr Raker var illa omtyckt för att han var så krass, målade sina alternativa svar i ett svart och ett vitt svar, innan han bestämde sig. Han skrämde för att han var säker på vart han skulle och vad han tyckte... Men alltid lade till att slumpen fick vara med och avgöra.

Tack Herr Raker!

27 augusti 2009

A song for Europe

Ännu en återupptäckt skatt. A song for Europe med Roxy Music. Låten finns med på den fantastiska plattan Stranded som jag har återtagit till mitt hjärta. Låten A song for Europe var dessutom den första jag blev hjärtvättad med hemma hos Feffe. Jag har skrivit om Feffe tidigare, det var mina föräldrars kompisars äldre son. Han var alltid så fantastiskt schysst mot mig. Och dessutom lade han grunden för allt mitt musikintresse.

Plattan Stranded gavs ut i november 1973 och var magiska Roxy Musics tredje platta. 1972 släppte de skivan med gruppens namn och 1973 kom även For your pleasure ut.

Brian Enos lyste på Stranded med sin frånvaro. Alla låtarna är pompösa och storslagna rocklåtar. Den, som jag då tyckte, bedårande kvinnan på omslaget var en av Ferrys flickvänner, Marolyn Cole, som precis som Jimmy Connors nuvarande fru blev "Playmate of the Year".

Titeln på plattan blev dessutom namnet på något annat som påverkat min musiksmak, det svenska skivbolaget som startades av Klas Lunding. Stranded Records.

Låtarna på Stranded:
Street Life
Just Like You
Amazona
Psalm
Serenade
A Song for Europe
Mother of Pearl
Sunset

Sedan blev det sju skivor till. Magi!

Oavsett om du hört den eller ej. Lyssna!

26 augusti 2009

Filosofen sätter prägel

Ekonomen och jag sprang in i Filosofen för ett tag sedan och nöjet är alltid lika stort. Han delar med sig av allt. Erfarenheter, insikter, upplevelser, tyckanden och åsikter. Det är så förbaskat nice att träffa honom varje gång. Varje gång avhandlas allt från skatter, De Stora, kulturer, fotboll, religion och ja... you name it!

Detta är verkligen en av de absolut mest umgängesvänliga människor jag känner!

PS. Om Filosofen fick välja eett dygn med vem han ville så skulle han överraskande nog välja Platon eller Sokrates:)

25 augusti 2009

Säg vad du tänker

Med de du umgås med och med de som är viktiga för dig så är det suveränt om ni varit så öppna mot varandra så att ni alltid skiljer på sak och person. Se från början till att det finns riktigt förtroende och intresse som bas och att det går att säga i princip vad som helst till varandra.

Det är en enormt skön känsla att bygga det mesta på. Det handlar om att veta vad den andra tycker och att själv säga vad du tycker. Det handlar om att våga öppna agendan för de som är viktiga. Vi har alla en agenda just nu, och alltid mer eller mindre medvetet. Det är skönt att prova på att vara öppen med den. En bra början är att visa så mycket person och agenda så att det går att tala och samtala i sak.

Och ovan kan innehålla överraskning och oväntade saker. Lycka till!

Höstens RaRe

Och lite damgrejer är ju alltid rätt. Eller vad säger Prinsessan? Vad säger Den Vackra om denna? Vad tycker Stylisten? Vad tycker Fresterskan?