Sex in the city

Hade ett par timmar i soffan framför TVn i Little Village. Precis när jag lade mig där så insåg jag att jag började titta på filmen Sex in the city. Jag har många gånger sett en snutt av massor av avsnitt i serien.

Mitt intryck av serien är att det är lättsam och behaglig att kolla på. Vet att jag även tänkt att många av mina vänner borde titta på den om det är en viss typ av tjejer och kvinnor de vill förstå. Jag har nog alltid haft positiva vibbar ev serien. Den utger sig för att handla om vänskapen mellan fyra starka New York-kvinnor på jakt efter designerkläder och kärlek i olika former. I mina ögon med övervikt på att leta "rätt" man att dela kärleken med. Dessutom är det en lätt vunnen poäng när jag gillar New York.

Denna filmen tar tydligen vid där tv-serien lämnade alla tittare. Filmen är nog ett ganska långt avsnitt av serien. Varken mer eller mindre. De överdrivna och charmiga karaktärerna, Gucci-väskor, Vera Wang-klänningar och Vogue-plåtningar mixas med Samanthas, Mirandas, Charlottes och Carries vardagliga och jordnära problem. Problem de flesta kan känna igen sig i, bara i en mer flashig omgivning. Eftersom jag ej ser eller sett speciellt mycket på serien så tar jag detta för vad det är. Det är mycket av det goda. Det blir lite klyschiga, övertydliga och långdraget smöriga scener där tittaren förmodligen är både blind och döv om den inte fattar hur viktig deras starka kvinnliga vänskap är.

Det fanns några saker i filmen som jag verkligen fastnade för. Dels "spelet" runt bröllopet och hur Carrie och hennes vänner agerade versus hur MrBig tänkte. Det andra en av de kommentarer som rundade av filmen. Samantha gjorde slut med sin sambo med kommentarerna: "Jag älskar dig, men jag älskar mig själv mer".

Här har du trailern till den första, numera finns det tydligen en Sex in the city 2.