Brian Eno's senaste alster

Och direkt vill R.S veta mer och få länkar... Här kommer lite...

Från inspelningarna av Drums Between the Bells - samarbetet mellan Eno och den brittiske poeten Rick Holland – en ny EP med titeln Panic Of Looking.

Så här skrivs det på Eno's site... The 6 tracks continue the exploration of how lyric & song-writing are perceived in the post-everything era. As the Sunday Times Culture suggests, "The poems aren't sung, yet the pieces are undeniably songlike, first because the music refuses to act simply as background, but lurches frequently, sometimes unexpected to the fore, and second because we hear the meaning of the words in the way we normally pick up song lyrics," while WIRED Magazine calls Eno’s soundscapes, "a tapestry of pillowy synths, minor-key melodies, chiming guitars and skittering drums."

All of these elements come together for the November 7th/8th release of the EP, which was produced by Eno and features his original artwork on vinyl, CD & digital formats.

PANIC OF LOOKING - LÅTLISTA

in the future

not a story

panic of looking

if these steps

watch a single swallow in a thermal sky, or figure why it flies

west bay

Imagery av Brian Eno. Design av Nick Robertson.

Köp den här

Läs mer här

Brian Eno på Facebook

Brian Eno's sida här

När bestämmer du vad du ska ha på dig?

I förhållande till när du vaknar en vardagsmorgon, och ska till jobbet, när bestämmer du vad du ska ha på dig?


Jag bestämmer mig senast precis innan jag somnar, var jag än är och när det än är. Åtminstone är det min uppfattning. Att det sedan ibland ändrar sig när jag väl är vaken och ska klä på mig styrs av känsla.


Det som är grunden för planerandet är en mappning av vad som är viktigast som styrs av crm-minnet i iPhonen och som analyserar, exluderar och adderar baserat på vilka jag ska träffa och hur hela flödet av dagen ser ut. Förr var det ofta klocka, bälte och skor som styrde. Numera är det svårare att veta vad som avgör generellt. Solklart är att jag förutsätter att kläder ska på och av, vilket gör att de olika delarna ska hänga samman.


När bestämmer du vad du ska ha på dig? Och vilket plagg och vilken agenda styr valen?

Kollade Bladerunner för några dagar sedan

Filmen Bladerunner måste vara väldigt påhittad. Jag kollade på den för några dagar sedan för att det nu var många år sedan jag kollade på den. Den handlarom 2019, nu kan jag meddela att den är fejk. När Harrison Ford syns på skärmenförsta gången läser han en papperstidning... Och det var ju flera år sedan somnågon läste sådana redan nu, och nu är det ju bara 2011.

Gamla flickvänners brev

En tanke som ska bli en handling dök upp idag. Jag fick en kalaspitch från R.S igår och i en av nedan kommentarer från R.S. Han skrev om vykort och då kom denna lilla fina tanken... Hemma hos min mamma finns alla gamla kärleksbrev och vykort från tjejer och flickvänner kvar. De flesta av dem skickade från tjejer i kalssen eller skolorna under uppväxten. Nu har jag bestämt mig för att jag ska scanna in dem och lägga upp dem här på bloggen.

Men varför i allsin namn då...? Jag tycker att det kan vara trevligt och en kul grej för gamla flickvänner och halvstalkers. Kan ju lägga upp deras namn och eventuella nya efternamn så att innehållet blir sökbart.

Tänk vad kul för deras barn, respektive och vänner att kunna läsa mammas tankar från förr. Dessa gamla vykort och brev härrör faktsiskt från en tid då du inte hade en skickat-korg där du själv kinde välja att spara dina brev. Då skrev det på väl valt brevpapper med attraktiv penna och kanske ett ditklistrat hjärta och något väldoftande.

Jag tänker bland annat på E, hon skickade brev varje dag en hel sommar med små söta tankar. Och detta gjorde hon trots att hon var från fina familjen och en så kallat högsta samhällsklass. Idag känns hon pryd och lite stel. Tror helt enkelt att dessa gamla brev kan hjälpa henne att minnas en annan och varmare sida.

Eller S, som senare visade sig vara otäck mot sina kommande. Det kan ju vara trevligt för barnen hennes att se att mamma var en gullig om än klängig tös en gång i tiden.

Och G, som var ihop med en annan kille och skickade avtalsförslag till mig ett helt jullov. Lustigt att hon blev jurist och mig veterligen fortfarande skickar offerter till många vart hon går... not! För de som finns runt G kommer publiceringen av hennes kärleksbrev förklara mycket av hennes agerande genom åren.

Detta kan faktiskt bli riktigt bra, Mot scannern!

Mina gamla promenadfavoriter

Vid dagens promenad i Paradiset så insåg jag att detta gamla par är mina absoluta favoriter vid strandpromenaderna. Här i Paradiset är de i sitt rätta element, de skulle aldrig ha funkat riktigt för mig i städerna eller på flygplatserna. Här däremot, blir färgskalorna och nyanserna rätt och känslan rätt.


Kul att du gillar dem också. Brandet heter Philippe Model och jag köpte detta paret på W19 i Little Village för ett par år sedan.

Det ändrar sig

Så viktigt som det var en gång i tiden att ha snygga block, pennor, pennfodral, anteckningsböcker, kalendrar, filofax, brevpapper, födelsedagskort, vykort, fotoalbum, visitkort, visitkortsmappar, inbjudningar, kort, fotografier... Ja, du förstår säkert. Det mesta eller allt finns fortfarande, men mer effektivt digitaliserat och/eller online.

Och det är bara bra.

De funkar till shorts

Ibland sitter jag och kollar på syskonbarnen när de slagtränar på driving range. Denna dagen hade jag beiga Fiorentini Baker till shorts, och inga strumpor.


I och med att golfare är så enormt dåligt klädda så var det lätt att få ha parkbänken för mig själv denna dagen. Bara skorna hade räckt för att de flesta golfare inte skulle vilja sitta bredvid och bli jämförda, och denna dagen som många andra hade jag betydligt mer på mig där alla delheterna var en vinnare.


Nu känns det dom jag tappade tråden rejält... Ville bara berätta att de här skorna är grymt snygga, även till shorts! Och den kommer från Fiorentini+Baker, inköpta på W19.

Sitt skönt!

"Har ni någon bra skit", frågade jag

"Här har du en dyr och snygg pall att sitta på"... Svarade butiksinnehavaren...

Jag köpte den...

Jag sitter på den ibland, fast oftast har jag fötterna på den... skönt för fötterna.

Annars förstår du en annan dag...

Detta är ett andra intro till att jag kommer skriva massor och visa ett oändligt antal bilder från ett för mig nytt varumärke, massor av gånger framåt...


Om du kan ta reda på vilket varumärke jag menar så blir jag enormt imponerad. Du har, i och för sig och var för sig, tre bilder att ta avstamp i nedan. Samt ett tidigare inlägg. Så det går att ta reda på. Fixaren vet svaret... Rockstjärnan vet svaret... LMS borde veta svaret... För att W19 har grejerna... Och att det är tecknade serier beror på att skaparen till kläderna är serietecknare.


Lycka till och försök att klara av stressen fram tills att jag avslöjar varumärkets namn... Puss!

Hade denna gamla trasan en dag

Nu publiceras mina fåniga inlägg sällan samma dag som jag skriver inläggen, detta är ett inlägg som kommer ett tag efter jag skrev det. Denna t-shirten använde jag när jag låg i soffan i Paradiset och läste om Ivar Krüger för några helger sedan. Den är säkert ett eller två år gammal, och den är fortfarande svinschysst...

Skjortor

Stryker du du dina nytvättade skjortor? Eller lämnar du in dem? Frågorna är till er som använder skjortor mer än en gång


Att jag undrar beror på att jag själv numera alltid köper skjortor, av en kvalitet eller i en stil, som inte ska eller behöver strykas. Så mycket tid som jag numera sparar! Det är minst 230 kvällar om året! Tidigare stod jag och strök innan jag la mig för natten, och det var ofta ett moment där det fanns lust för annat. Och nu kanske du undrar vilka skjortor det kan vara som du inte behöver stryka... Klart att du gör. Du ska få ett tips, köp M.Grifoni på W19. Du kommer häpna av lyftet och tidsbesparingen.


Numera är enda undantaget de gånger jag vill stryka en smokingskjorta, och det är sällan. När jag vill ha smokingskjorta köper jag oftast en ny för den aftonens nöjen.

SJ vs Öresundståg

Många gånger när helgen ska börja med en tågresa till Paradiset och avkoppling så kommer jag sent till Little Village's Centralstation, och då är SJs biljettkontor oftst stängt. Jag har nu lärt mig en sak, om jag försöker köpa biljetter till första klass med Öresundståg sent en fredag så visar automaten att det är fullt och att det bara finns andra klass. Om det är öppet på biljettkontoret så finns det alltid biljetter i första klass. Men provar du samtidigt i automaten så finns det bara andra klass. Förra gången jag skulle handla i automat så sa den att första klass var fullt så jag köpte andra klass. När tåget lämnade Little Village så var det tomt i första klass hela resan. Det är aldrig fullt de gånger SJs automat säger att det är slut på biljetter.

Allt ovan är ett tips till Öresundståg och alla resenärer. Om någon eller några på SJ som de på Telia bevakar bloggar så se till att ändra på ovan. Ni kanske kommer med i en dagstidning annars av ovan skäl. Fast det kanske å andra sidan inte finns den typen av artiklar och journaliser längre?

Jag konstaterar att SJ fuskar med Öresundstågs biljettförsäljning till första klass i sina biljettautomater!

Jag gillar oväder

Jag gillar oväder, jag gillar faktiskt verkligen oväder. Sådant där svenskt oväder då givetvis. Du vet sådant där som inte är farligt på rikigt...

Det är en enormt skön känsla med kvällar där åskan, regn och vind bara vräker på som en urblåst hockeyspelare eller en vevande dåre. När regnet smattrar på fönsterblecken och det riktigt knakar i väggarna. Som natten till söndagen, det small så att hela huset tändes upp samtidigt med ett öronbedövande dån. Och sedan bara vräkte regnet ned i timme efter timme.

Det spelar ingen roll om jag är i Paradiset eller i Little Village, svenskt oväder ger mig lugn.

Att stå eller gå på stranden i Paradiset, stanna och titta rakt upp med utsräckt tunga gör att jag känner mig än mer sund, ren och levande. Att sova till smattrandet mot fönsterbläcket i Little Village eller bara vila till ljudet av oväder är oslagbart. 


Jag gillar oväder.

Efter fel kommer rätt

Fick lära mig bevingade ord ikväll av Prinsessan.

Den som inte är mätt blir mätt
Och den som väger lätt är lett

Nej, det var...

Den som har det lätt blir mätt
Den som är en lett väger lätt

Nja, en gång till...

Är du inte mätt så mättar det
Men är du mätt så lättar det

Och detta var om desert alltså, Prinsessans mormor säger så... När efterrätt kommer på bordet...

Corto Maltese

Corto Maltese är min nya favorit bland tecknade serier. Corto Maltese är italiensk och skapades av Hugo Pratt 1970. Äventyraren Corto Maltese har världen som arbetsfält under sina äventyr. Karaktärerna och personerna han möter är för den tiden aktuella personer.

Första gången jag fick syn på Corto Malteses äventyr var den animerade serien som har visats på Canal+. Efter den upptäckten har jag även upptäckt att det finns ett antal animerade långfilmer som är riktigt schyssta.

Kanske vill du se den första bilden från sidan också? Här är den i alla fall...

Samtidigt med detta så har jag hittat fler och fasen så mycket viktigare bottnar i det hela… och det är dessa bottnar som jag återkommer till. Han är numera med mig jämt, och jag har inte tatuerat mig, jag lovar. Om du har en uppkoppling, en device och intresset samt orken så är sannolikheten hög att du kan hitta vad det är jag menar.   

Åtminstone ett instrument

Du ska lära dig minst ett instrument som liten eller ung. Jag gjorde det inte, jag ägnade den tiden till och fördelat på kör- och solosång, fotboll och kanske framförallt tennis och jobb.


Jag önskar att jag kommit på att jag skulle spelat och lärt mig minst ett instrument. Och det grämer mig dock inte. Jag kommer att göra något åt det hela inom framtiden och det kommer bli gitarr som gäller för mig.


I och med att jag har en så enormt bra sångröst och bra rytm så kommer det bli en piece of cake. Ska bara... Prioritera tiden... Snart, typ...