Vad de menar

Har alltid funderat på det där med att vissa säger ”att det var ju bara ett skämt” eller ”jag bara skojade”. Jag vill inte anklaga någon, fast ofta så kan jag få en magkänsla av att det är ett sätt i detta avlånga land att slippa ta ansvar för vad de egentligen tycker eller har sagt. Kan vara så att det är ett uttryck vissa tar till när de dragit en kass lögn och märker reaktionen.
De kan ha varit ärliga och ser hur snett det mottogs eller bara allmänt trampat i klaveret. Skulle ge mycket för att veta om det på vissa och många kan stämma.

En annan växande fundering jag har gällande att de jag tycker är riktigt roliga individer kanske är riktigt allvarliga. Kanske går det bara att vara riktigt rolig förutsatt att du menar det du säger?

En sista sak är en kluring kring de som säger ”allvarligt talat” och ”ärligt talat”. Jag brukar fråga om de har skojat om allt innan när vi samtalat vid den första kommentaren och när de säger sig vara ärliga frågar jag alltid om de varit oärliga tidigare under dialogen.

Tre brunchställen i Göteborg

På relativt kort tid så har jag med vänner varit på tre lika bruncher i Göteborg. De tre ställena har varit Parkbaren (som egentligen heter något finare nu för tiden), Ritz och Gothia.
Kan börja med att konstatera att inget av ställena får alla rätt.
Gothia
Tänk dig en jättelokal som påminner om Stena eller Viking Line med en ganska gapig pianist, trött personal och med smaklös dåligt tillagad mat och massor med gäster av Kronérordinärt slag. Så är det på Gothia.
Ritz

Skön lokal med en buffé som ser kunde ha sett snygg och smaklig ut men som inte vare sig smakar något eller ser inbjudande ut. Lika lite som vi såg till någon personal smakade de bitar som erbjöds. Och om det var personal vi såg så verkade de inte speciellt sugna på att ha någon kontakt med oss. Dessutom är det så att om du namnger en restaurang till Ritz, så finns det lite att leva upp tilll. Får du då panik med att få dit publik så förklarar det att stället är sunkigt och mer än relativt ostädat.
Parkbaren
Trevlig lokal och en särklassig mat. Klart bäst av dessa tre. Enda nackdelen är att det skulle öka upplevelsen rejält med en riktigt trevlig och pigg värdinna eller värd som skulle vara intresserad av gäster och service. Om det var tänkt att den vi attackerades av var till för gästerna så måste det ha varit så att hon trodde at vi tillhörde personalen.

Så om du skall gå till något av dessa ställen så är det helt klart så att du skall gå till Parkbaren. Fast om du går dit så se till att vara hungrig prick klockan 12 eller prick klockan halv tre. Du får dock stå ut med brist på intresse från någon i personalen eller att du innan vet att du kan råka ut för den vi fick förmånen att träffa.

Om du nu inte trivs bättre med riktig ”Bingolotto-Färja-Svenssonskänsla” på Gothia, för det verkar ju onekligen vara många som tycker det är fantastiskt.

Vi skall komma ihåg

Vet inte vilken kanal jag hade på men vet att jag till en början låg och småjobbade på hotellrummet. Efter en stund trängde den där tyske dårens otäcka tal igenom och jag tittade upp från min Mac. Ännu ett program om andra världskriget sade min hjärna samtidigt som det dök upp en liten vän dam som med lugn stämma berättade om en promenad på någon snö- och blodtäckt väg. Sedan var jag fast. Damen berättade om sin tid på Auschwitz, om Doktor Mengele, sina upplevelser och sitt starkaste minne. Minnet hon berättade om var hur solen apelsinfärgad hade stått vid horisonten en gång och varit så gudomligt vacker, samtidigt som röken stod tjock och mörk ur skorstenen från ugnarna. Detta i samma stund och vy. Denna bild beskrev hon som så extremt paradoxal och konstaterade att hur jorden och livet kunde visa sådan enorm skönhet och samtidigt vara kopplad till denna ondska i ett och samma ögonblick på denna jord....det övergick hennes förstånd.

Måtte vi människor se till att för alltid komma ihåg vilken skit människor då, nu och i framtiden är kapabla till!

Prova att säga grattis!

Jag tror att det finns många tillfällen då vi skall säga grattis till människor. Jag har sett många rycka till när de fått ett grattis när andra kanske ser ledsna ut och inte vet hur de skall bete sig. Det första som skall sägas till någon som säger upp sig är kanske grattis, det första som du säger till någon som tar ett steg åt ena eller andra hållet i sin relation eller i andra sammanhang är kanske grattis. Det är skönt att säga grattis till andra och de flesta tycker att det är skönt med ett grattis! Grattis! Skönt va?

Byt ämne och sätt fokus!

Så var då en ny tid här, en tid då vi alla skall säga att det är svårt och tungt istället för lätt. Och alla på en gång. I tider när det inte finns något särskilt att prata om kan vi människaor alltid välja att prata om vädret. Just nu har vi alla förfärat oss över en lång, olöslig och extremt komplex gränsstrid, en perfekt president alla har drömt om och framförallt har vi och kommer att lägga massor med kraft och fokus på konjunkturen i världen. Denna konjunktur har ett enormt genomslag i allt från media till vardagliga diskussioner. I och för sig skönt att slippa vädersnack men jag vette sjutton hur bra det är med denna konjunkturdiskussion och framförallt med allt fokus på den.

Mr RaRe har tre synpunkter på och om konjunkturen:
- Den kommer vara värre än vad alla tror och vill
- Den kommer vara längre än alla gissar och hoppas
- Och framförallt går den ej att påverka i stort, vilket gör att den är tämligen meningslös att fokusera på.

Jag hoppas att alla individer, organisationer, grupper och varumärken fokuserar på sin egen kvalitet och bryr sig om andra. Det kan vi alltid påverka. Att se till att tänka igenom hur alla vill vara när omvärlden är annorlunda är viktigast. Det är så vi skall ta våra beslut och det vi skall agera efter.

Att bankerna äger allt i detta landet i en eller annan form kan vi ej förändra just nu.

Hur vi själva är och uppfattas, det kan vi alltid påverka.
Att bry oss om hur det är med andra och hjälpa till, det kan vi alltid prioritera.

Be RaRe! Satsa din kraft på det du kan påverka!

Usama um Barrack

Vet att det har skrivits en massa om denna företeelse. Företeelsen är den ägda och nya gullgossen i världen. Var länge sedan så mycket tid och kraft har lagts på en individ. Jag minns ej när jag hörde talas om honom första gången men jag har haft en otäck känsla sedan första gången.

Detta är en person som är ägd av någon. Det kan vara av en organisation, en privatperson eller en bransch. Hör och häpna men alla presidenter i US ägs av en huvudägare. Denna gången vet vi ej helt säkert vem ägaren är, men vilken bransch det är lär vi få reda på snart. Det är även en individ som har en familj som vi absolut inte vet något om. I det landet innebär det att individen har mycket folk kring sig som har byggt storyn.

För vi vet ju egentligen inget om honom.

Inspirerad av en av de viktigaste individernas felsägning har jag döpt om honom till Usama Um Barrack och han är president i Inflyttades Förenade Stater, US.

Driven av den otäcka känslan och lust av att få reda på vem han är som individ så har jag nu läst två böcker om honom och googlat på allt möjligt. Det står inget om honom som individ eller hans värderingar.

Kortsiktigt blir det intressant at se när hans PR-bubbla spricker och långsiktigt kommer landet han leder delas upp i fler delar. Det kommer bli minst 6 länder av landet som hävdar att Armstrong har satt sina fötter på månen. För alla som besökt och sett månlandaren på riktigt så är det en omöjlighet.

Bra PR slår allt...förutom sanningen då!

Alla dessa varumärken som skall leka globala

Har du någonsin hört att varumärket NIKE springer runt och säger att de är globala? Jag antar att du svarar nej och gissar på att det beror på att de är det. Jag är grymt trött på alla bolag som skall prata om hur globala de är. Generellt är jag ganska trött på såväl bolag som individer som pratar om sig själva. De jag gillar bäst som varumärken och människor är de som ser till att veta vilka de är och hur de vill uppfattas. De skall även vara genuint och äkta intresserade av hur andra är, var andra kommer från, etc. Långsiktiga relationer har äkthet och riktigt intresse som förutsättningar och bas enligt mig.

Skönt att göra som alla andra...

...not!

Äntligen har jag tittat på Idrottsgalan för första gången i hela mitt liv. Jag har aldrig haft lust eller tid, minns ej.
Känns det då befriande att för första gången tittat på detta fantastiska program som jag har hört talas om så länge men sett flera klipp från? Jag menar, det är borde kanske egentligen vara helt otroligt att jag missat det. Alla ser ju detta.
Denna gången kom jag hem tidigt från jobbet och låg på rygg och jobbade lite, hade helt missat att det skulle vara. Den selektiva perceptionen gör oss människor många tjänster. Mitt jobbande var ackompanjerat av skojiga och spänningsuppbyggande intervjuer med dessa duktiga idrottsmän, leadare och för mig helt okända inför galan på en kanal. även ledare och för mig okända. Jag beslöt att slå över till kanalen som visade galan när den startade, dags för premiär på detta populläare program alltså.

In kom Skinnbiten som programledare och efter ett tag de jätteskojiga Björn och Robert. Det fanns med en del inslag och musik spelades med band som var namnlösa, nej förresten jag kände igen Tommy Kokain. Han sjöng den där sången som han brukar sjunga.
Allvarligt talat. Tycker människor att detta är något att ägna tid åt, jag hoppas att alla dessa fantastiska idrottskvinnor och män med ledare reagerar, tar illa upp och ej kommer nästa gång. Några av de som sitter där har så oerhört mycket att berätta och ge. Jag gillade Robert Karlssons i förväg genomtänkta tal och att Nanne Bergstrand även han var förberedd och sade annorlunda och kloka saker, men han är en tänkande och filosofisk person. Jag tycker att det detta borde vara en gala där framgång skall hyllas med stolthet och inte inlindat i töntiga försök till glättiga skämt. Vad fasen skall det skojas så hurtigt om detta för? För vem?
Kanske bara jag som behöver se denna typ av underhållning mixat med en del av dansprogrammen och annat? Jag skulle vilja förstå varför vi ej vrålhyllar och är stolta över våra idrottare, deras ledare och prestationer.
Jag fick dock se klippet från 2000 med Björn Borg och det var underbart att få se Lennart Bergelin. Önskar bara att Skinnbiten hade haft vett att säga något om dem eller det. Tills sist undrar jag hur det är möjligt att något på den manliga sidan kan vara större än att vara en av världens bästa i världens största sport. Går ej att jämföra med. Lägg ned denna skiten och hylla alla istället. Nu har jag sett det och sagt vad jag tycker.

Rom är speciellt

Har haft några av mitt livs bästa stunder och upplevelser i staden. För några dagar sedan berättade en vän att hon läste en bok som handlade om att olika städer stod för ett ord. Ordet hon sade för Rom stämmer så väl för mig. Hela staden gör att jag mår bra och bara måste vara där med den för den perioden viktigaste personen. Jag har lyckats vara det vid mina besök. Sedan kan det ju vara så att vem man tycker är viktigast varierar över tid, men att Rom är den perfekta staden att åka till är solklart. Jag har alltid sett till att ägna massor av tid vaken i staden för att bara insupa intryck. Det enda jag aldrig har tyckt ger något är alla ruiner, som många andra ägnar tid åt. Maten, espresson, människorna, ljuden, dofterna, shoppingen, maten etc. är tillräckligt Åk till Rom och ta med dig den för ögonblicket viktigaste personen. Och njut av ordet staden står för och all kryddan kring den.

Det är inte bara utsidan som räknas...

I tider av ytlighet där allt det vackra och allt yttre hyllas och där fåfängan har fyrverkeri dygnet runt är det viktigt att komma ihåg att även insidan räknas. Få är de som är vackra inifrån och ut.
För några dagar sedan åt jag lunch med en vän och som sade att hon tyckte att jag var en av de få som hade en fin insida. Jag tog det givetvis som en komplimang och tackade för att hon lagt märke till hur snyggt foder jag hade på min kavaj. Det var den där svarta kavajen RaRe kom med i höstas som har så gudomligt snyggt foder…

Vill du vara trovärdig?

Det finns två enkla sätt att ha täckning för att uttala sig om hur företag och delar av arbetslivet fungerar.

Antingen skall du ha kört taxi eller ha varit egen företagare. Då är det nämligen så att du behöver jobba och leverera så mycket som du behöver för att kunna plocka ut det du vill ha. Tag dig tid att prata med alla taxiförare och alla egna företagare du känner eller prova på själv. För mig är det självklart att det är omöjligt att vara finansminister om du ej drivit eget, precis som det är omöjligt att vara invandrarminister om du ej levt utomlands och umgås med många internationella människor. Så om du vill vara trovärdig i en viss typ av jobbrelaterade frågor så vill jag allt veta vad du har att komma med först.

Smiths of Smithfields

Någon gång per vecka kan det vara trevligt att glida in på Smith of Smithfields i London. Restaurangen ligger i Farringdon/Clerkenwell. Deras The Top Floor är ett kanonställe med takterass. Hela SoS är restauranger och barer i olika plan och i olika stilar. De har öppet från klockan sju på vardagar tills mycket sena timmen och helger öppnar de tio på lördagar och halv tio på söndagar. Det ligger mittemot den stora gamla köttmarknaden i Farringdon och delar av filmen About a boy är inspelad i detta området.

Du bara måste besöka Smith of Smithfield vid nästa besök i London. När du väl klickat dig förbi jul-introt och ett intro till kan du kolla på alla våningarna i högernavigationen http://www.smithsofsmithfield.co.uk/sos/index_main.html

Se till att gå dit vilken tid på dygnet det än är. På Ground Floor älskar jag att äta en fet engelsk frukost sittandes i en gammal soffa med Ibiza disco i hötalarna en morgon. Men lika fantastiskt kan det vara att sitta på Top Floor och käka en affärslunch, att hyra en våning eller ha herrmiddag med boysen på våning 2.

Sverige är för litet, men i London funkar det. RaRe!

Saknar Pelle Blohm i rutan!

Satt och kollade på ett gäng i Canal+ igår och lyssnade på deras analyser. Bland annat var Fredrik eller om det var Filip med i studion och en mittback från Brommapojkarna. Dessutom hade det fyllts på med någon av ritarna.

De allra flesta jag känner har spelat fotboll på någon form av nivå under sitt liv och för alla som gjort det så är det kul att analysera matcherna och spelet. När andra analyserar och vi lyssnar vill vi lära oss något och framförallt ej känna att vi kan mer än de som har betalt för det. Sedan Pelle Blohm för några år sedan gjorde sitt inträde i rutan har det varit ett nöje att sitta och lära sig. Och framförallt at ha en expert som ej har som sin egen främsta uppgift och drivkraft att sitta och marknadsföra sig själv. Utan att analysera och fundera. Därmed har det även varit ett nöje att vara prenumerant av Canal+ kanaler.

Jag har inte en aning varför jag och andra har fråntagits denna förmånen, men tomt på och efter Pelle i Canal+rutan är det. För djävligt, hoppas att det är Pelle som tackat nej. För är det Canal+ som tackat nej så ser de ned på oss som gillar att lära oss något.

In med Pelle på Canal+ igen tack! Om han inte vill så övertala honom. För de tittarna som vill utvecklas skull!

Pelle is RaRe!

Alla dimensioner av livet

Finns det saker som vi skall tycka för att passa in? Finns det saker som det är lite tabu att prata om?
Mitt livs största upplevelse var och är att ha suttit vid en dödsbädd.
När jag var mycket liten blev min mormor enormt arg på mig en gång. Jag minns inte vad jag hade sagt men jag minns att hon sköt in köksstolen, traskade iväg och vände sig bestämt i köksdörren och sade..."Det har du ingen aning om...Vuxen blir du inte förrän du har suttit vid en dödsbädd..." Argt gick hon ut och smällde i köksdörren. Vad vuxen är i detta och andra sammanhang tänker jag ej ge mig in i. Men för min del var det en enormt viktig och speciell upplevelse, det kan jag intyga. Jag kan ej jämföra den med hur det är att bli förälder eller något annat. Men jag förstår vad mormor menade, oavsett vad hon kallade det.
Jag tror att vi skulle vara bättre förberedda för mycket om vi vågar prata mer om saker och upplevelser kopplade till att vi faktiskt dör. Tror att det skulle göra att människor klarar sig bättre när det väl händer, oavsett om det är någon nära eller ej. Det läggs så mycket tid på att prata om saker som är så fantastiska så att det ej liknar någon sort, men jag tror att det går att hjälpa varandra en hel del genom att faktiskt prata om alla dimensioner av livet.

Vad tror du?

RaRe Site

The Brand of Brands. Med jämna mellanrum måste jag promota RaRe. Detta helt fantastiska varumärke. Siten lämnar mycket i övrigt att önska men även den är trevlig att promota med jämna mellanrum. Vårens kollektion ligger ännu ej uppe på siten men du kan ju njuta av den förra kollektionen och kanske gå med i deras Facebook-Grupp på och via http://www.ra-re.it/

Några få saker har kommit i butikerna i Sverige än så länge. Vårens kollektion är kanon och en del är fantastiskt. Jag lovar att flagga upp när den nya kollektionen och siten ligger uppe.

RaRe!!!

Rekommenderar Caleo

För några år sedan hade Anfallaren flyttat hem till Göteborg efter proffsåren utomlands. Vi gick en söndag med familjerna och åt brunch på Caleo. Efter detta första besök är jag med nöje en frekvent gäst.

De har bra blandning på gäster och personal, jag gillar att ägaren finns på plats i dörren och garderoben och jag gillar verkligen deras mat.

Caleo ligger i samma lokaler som Marilyn Video en gång i tiden huserade i. En restaurang med medelhavsinspirerad mat och dryck.

Mitt råd är att du väljer tre eller fyra smårätter varje gång du går dit och att du sitter där några timmar. Personligen föredrar jag att sitta och äta vid barborden eller fönsterbarborden. Gärna med ansiktet mot dörren och ryggen mot väggen. Perfekt överblick.

Personalen är alltid lika trevlig och läser alltid hur de skall agera beroende på om jag är där med Vackra Tradern, Prinsessan, Julia Roberts, Grabbarna Grus, Tennissprinsarna eller kunder. Mycket proffsigt och bra rekommendationer när gäster frågar om råd. Dessutom slipper du som gäst påtvingade rabblingar och berättelser om vad du beställt.

Om du går dit, lova mig att du tar en stor portion skaldjurssoppa innan de två eller tre smårätterna.

http://www.caleo.se/